På gång

De senaste åren har antalet hungrande ökat globalt och under år 2020 beräknas antalet som var försatta i en akut hungersituation överstiga 135 miljoner människor. En starkt bidragande faktor till den intensifierade ökningen är covid-19-pandemin, som förvärrat effekterna av konflikter, klimatförändringar och redan existerande ekonomiska kriser. Särskilt oroande är enligt FAO att omkring 30 miljoner människor bedöms hamna i fas 4, det högsta stadiet av akut hunger före svält.

Fem år efter antagandet av Agenda 2030 är världen inte på rätt väg för att uppnå det andra globala målet för hållbar utveckling om att utrota hungern (SDG2). Hungern ökar globalt. Omkring 746 miljoner människor står inför allvarligt otrygg livsmedelsförsörjning och COVID-19-pandemin kommer göra ytterligare miljoner människor undernärda, som oproportionerligt påverkar kvinnor och flickor som ett resultat av ojämlikhet och diskriminering mellan könen.

Frivilliga riktlinjer med syfte att främja hälsosamma kostvanor genom förändrade och hållbara livsmedelssystem, antogs vid Kommittén för tryggad livsmedelsförsörjning 8-11 februari. Riktlinjerna är resultatet av omfattande konsultationer och förhandlingar mellan FN:s medlemsländer, civila samhället och privata sektorn.

FAO:s skogsavdelnings program för skog och vatten lanserade den 28 januari en verktygslåda för ekologisk, social och ekonomisk förvaltning av vatten i anknytning till markanvändning i skog. Verktyget “FL – WES tool” (Forest & Landscape Water Ecosystem Services Tool) innehåller såväl vägledning som praktiska metoder för datainsamling, värdering och rådgivning. Ett tidigt utvecklat verktyg är ”Blå målklassning”, utvecklat i Sverige, som har varit del i inspirationen för FAO:s sammanställning och stöd till utveckling av denna typ av hjälpmedel.

Över 200 personer valde att lyssna på lanseringen av FAO-kommitténs skrift ”Hållbara livsmedelsystem – kunskap, innovation och samarbete”. Lanseringen utformades som ett inspirationsseminarium till Sveriges nationella dialog inför toppmötet om livsmedelssystem 2021.

I januari 2019 tog FAO på sig ledartröjan för att inspirera och uppmuntra omvärlden att fira ”the UN Decade of Family Farming 2019-2028”. Varför, kan man undra, ska världen fira familjelantbrukets årtionde? Och vilka firar vi egentligen?

16 länder kommer att dra nytta av projekt som syftar till att bevara biologisk mångfald, förbättra ekosystemtjänster, bekämpa markförstöring och skydda naturresurser på land och i hav.

Jordars biologiska mångfald och de ekosystemtjänster de bidrar med kommer att bli centralt för genomförandet av FN:s årtionde för restaurering av ekosystem 2021-2030 och det nya ramverket för det globala arbetet för biologisk mångfald, som ska gälla efter 2020.

Livsmedelssystemets betydelse för möjligheterna att nå de globala målen för hållbar utveckling har allt mer kommit i fokus i den globala debatten. Flera rapporter, inte minst från FAO, visar att hungern i världen har ökat flera år i rad, biodiversiteten är i akut kris, ökenutbredningen fortsätter liksom utarmningen av världens jordar, och världens naturresurser förbrukas i en ohållbar omfattning.

Stora delar av världen står inför allt mer omfattande utmaningar när gäller tillgången till vatten. Runt tre miljarder människor uppskattas leva i jordbruksområden där det råder stor vattenbrist. Samtidigt som tillgängliga sötvattenresurser per person har minskat med mer än 20 procent de senaste decennierna har efterfrågan på vatten stigit som ett resultat av ökad global befolkningstillväxt samt större efterfrågan från industrier.