FAO är en central aktör i att möta de globala utmaningarna och för att nå Agenda 2030

Friska växter och växtmiljöer är en absolut nödvändighet för mänskligheten, vilket speglas i de flesta av de 17 globala målen för hållbar utveckling. En växande global befolkning behöver tillgång till mat, och många länder, inklusive Sverige, eftersträvar en ökad livsmedelsproduktion. Enligt FAO kommer vi globalt att behöva öka produktionen med 60% till år 2050. Stort hopp sätts också till skogen som kolsänka och som producent av växtmaterial som kan ersätta fossil energi. Idag minskar skadegörare (som svampar, insekter, ogräs och nematoder) skördarna globalt med 40%, motsvarande mer än 2000 miljarder kronor årligen. De hotar dessutom den biologiska mångfalden. För att öka den globala medvetenheten om betydelsen av friska växter har FN utsett år 2020 till det internationella året för växtskydd.

Ett program, finansierat genom Globala miljöfonden och genomfört av FAO och partners har inneburit att överfiske av världens större tonfiskbestånd är på väg ner, 18 nya områden som skyddar känsliga marina ekosystem har inrättats och bifångster minskat.

Regeringen beslutade den 9 januari att förordna Pernilla Ivarsson som Sveriges nya representant vid FAO i Rom och som lantbruksråd. Hon är chef för Näringsdepartementets Djur- och livsmedelsenhet och har även tidigare varit stationerad på ambassaden i Rom som förstärkning av FAO-arbetet under det första svenska ordförandeskapet i EU. Pernilla Ivarsson har en agronomexamen med inriktning på ekonomi från Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.

Digitala teknologier kan förbättra livsmedelsproduktion och handel och därigenom möta några av de globala livsmedelssystemens utmaningar. Det är bakgrunden till att FAO nu föreslår hur ett internationellt digitalt råd för livsmedel och jordbruk kan utformas.

Den 5:e december var det World Soil Day och Sverige lantbruksuniversitet (SLU) arrangerade för andra året i rad ett seminarium på temat mark. I år var rubriken för seminariet ”Jord, markanvändning och klimatförändring”.

En fotbollsplan med jord eroderar var 5:e sekund – SLU och FAO diskuterar jordars betydelse för livsmedelsförsörjning.

Idag har det Internationella växtskyddsåret 2020 lanserats på FAO:s huvudkontor i Rom. Under året ska FAO och Internationella växtskyddskonventionen lyfta fram hur viktiga växter är för att trygga livsmedelsförsörjningen, för att skydda mot markerosion, lagra koldioxid och ge oss syre. De är även en förutsättning för den biologiska mångfalden. De måste därför skyddas.

Antibiotikaresistens är en global utmaning som leder till mycket stora konsekvenser för vår hälsa och för våra livsmedelssystem. Sverige arbetar internationellt för att minska användningen av antibiotika i djurhållningen och har bl.a. nyligen bidragit med 20 miljoner kronor till en särskild fond som syftar till att skala upp insatser för en minskad antibiotikaanvändning. Idag lanserar Sverige och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, tillsammans en praktisk manual för att minska antibiotikaanvändningen i djurhållningen.

Efterfrågan på hållbart producerad mat som tar hänsyn till klimat, miljö, djurvälfärd, livsmedelssäkerhet och sociala frågor ökar i Sverige. Konsumenter gör idag i betydligt högre utsträckning än tidigare medvetna val av vad de äter och hur det påverkar klimatet, vilket också industrin har varit snabb att svara upp emot. Det kan leda till nya möjligheter som lockar unga, innovativa entreprenörer till sektorn och som vill bidra till en globalt hållbar utveckling. Denna utveckling kan komma att förändra lantbruket i grunden.

Kommittén för tryggad livsmedelsförsörjning möttes mellan den 14 och 18 oktober i Rom för att diskutera frågor om global tryggad livsmedelsförsörjning. Sverige medverkade med en stor delegation med statssekreterare Per Callenberg i spetsen.