FAO är en central aktör i att möta de globala utmaningarna och för att nå Agenda 2030

Vikten av att säkerställa handel på lika villkor, att hitta lokala lösningar både på landsbygden och i staden, att motverka risken av ökad väpnade konflikter samt att öka det finansiella stödet till jordbruk och därigenom verka för ökad resiliens mot t.ex. klimatförändringarnas effekter var några slutsatser från seminariet.

En utdragen och eventuellt intensifierad konflikt mellan Ryssland och Ukraina fortsätter vara den viktigaste riskfaktorn för spannmålspriserna framöver. Det konstaterar AMIS i sin senaste analys av marknadsläget på världens spannmålsmarknader.

Världshungerdagen (World Food Day) uppmärksammas årligen över världen. Den 28 oktober står Svenska FAO-kommittén och KSLA värdar för ett seminarium på temat ”tryggad livsmedelsförsörjning i en prövande tid” samt temat ”från utmaning till möjlighet – hur säkerställer man att ingen lämnas utanför”. Vid seminariet medverkar bl.a. FNs livsmedels- och jordbruksorganisation,

Visste du att matsvinnet uppgår till hela 35 kilo per person varje år i Sverige? Den 29 september uppmärksammas matsvinnet genom Internationella matsvinnsdagen som FAO och UNEP organiserar tillsammans.

Vartannat år möts FAO:s tekniska kommittéer för råvaror, jordbruk, fiske respektive skog. Den 5-9 september genomförs fiskekommittén som i år bland annat ska avhandla frågor om att öka globalt vattenbruk på ett hållbart och jämlikt sätt, förbättra fiskeriförvaltning och öka ansträngningarna för att eliminera illegalt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU). Sverige leder tillsammans med EU-kommissionen, EU:s arbete vid mötet – en försmak av det svenska ordförandeskapet i EU 2023.

De främsta drivkrafterna bakom ökad hunger och felnäring är konflikter, klimatförändringar och ekonomiska chocker, kombinerat med ökad ojämlikhet i samhället. The State of Food Security and Nutrition 2022, understryker att en intensifiering av dessa drivkrafter sker och att fokus måste vara på hur man bygger motståndskraft mot dem.

Rapporten belyser grundläggande ekonomiska och sociala trender som driver den globala jordbruks- och livsmedelssektorn förutsatt att inga större förändringar av väderförhållanden eller policyer sker. I årets rapport görs analyser av bland annat nivån på produktivitetstillväxten som krävs för att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling, Agenda 2030, om att utrota hungern (mål 2), samt bedömningar och analyser vad gäller behovet av avsevärda minskningar av jordbrukets utsläpp av växthusgaser fram till 2030.

Vid FAO:s 170.e rådsmöte, som ägde rum 13–17 juni, antogs två nya strategier för FAO:s verksamhet. En strategi för klimatförändringar och en strategi för forskning och innovation. Båda strategierna gäller för perioden 2022 till 2031, och syftar till att driva på implementeringen av FAO:s strategiska ramverk.

Årets hungerrapport ”Global Report on Food Crises 2022” visar på fortsatt stora och ökande utmaningar med tryggad livsmedelsförsörjning i världen under 2021. Rapporten, som tas fram av ”The Global Network Against Food Crises”, där bland andra FAO, FN:s livsmedelsprogram, WFP, och EU ingår, konstaterar nya rekordnivåer – ”unprecedented levels of hunger” – med en ökning om 58 miljoner människor sedan 2019. Eftersom rapporten gäller för 2021 räknar siffrorna inte in den försvårande effekten av Rysslands aggression mot Ukraina.

I maj 2012 antog Kommittén för tryggad livsmedelsförsörjning, CFS, de frivilliga riktlinjerna för ansvarsfull förvaltning av mark-, fiske- och skogsrättigheter (CFS VGGT). För att uppmärksamma 10-årsjubileet anordnar CFS tillsammans med FAO ett virtuellt högnivåevent där framsteg och framtida utmaningar kommer lyftas fram.