FAO är en central aktör i att möta de globala utmaningarna och för att nå Agenda 2030

Efterfrågan på hållbart producerad mat som tar hänsyn till klimat, miljö, djurvälfärd, livsmedelssäkerhet och sociala frågor ökar i Sverige. Konsumenter gör idag i betydligt högre utsträckning än tidigare medvetna val av vad de äter och hur det påverkar klimatet, vilket också industrin har varit snabb att svara upp emot. Det kan leda till nya möjligheter som lockar unga, innovativa entreprenörer till sektorn och som vill bidra till en globalt hållbar utveckling. Denna utveckling kan komma att förändra lantbruket i grunden.

Kommittén för tryggad livsmedelsförsörjning möttes mellan den 14 och 18 oktober i Rom för att diskutera frågor om global tryggad livsmedelsförsörjning. Sverige medverkade med en stor delegation med statssekreterare Per Callenberg i spetsen.

Världen uppmärksammar World Food Day, inte minst i Rom där tre av FN:s organisationer med uppdrag att utrota hunger är placerade. Antalet människor som hungrar har ökat de senaste åren på grund av bl.a. konflikter och klimatförändringar och uppgår idag till 820 miljoner människor. Dessutom ökar fetma och andra former av felnäring. Parallellt är matsvinnet så stort att enbart insatser för att åtgärda detta skulle leda till stora förbättringar, inte minst i minskade utsläpp av växthusgaser.

Syftet med World Food Day är att påminna om det fortsatt stora antalet hungrande och undernärda i världen.

Sverige fortsätter att ligga i framkant i den globala kampen mot AMR genom att bidra med 20 miljoner kronor till den fond som FAO, OIE och WHO lanserade tidigare i år.

Inför klimattoppmötet betonar FAO:s nya generaldirektör Qu Dongyu vetenskapens roll samt innovation, investeringar och inkludering. Han lanserar också ett nytt initiativ för att öka grönområden i städer och därigenom minska städernas utsatthet för klimatförändringar.

FAO organiserade tidigare i somras en 3-dagars regional workshop i Addis Abeba, Etiopien med syfte att tydliggöra hur viktigt det är att se lantbruk och livsmedelsproduktion ur ett brett perspektiv för att uppnå de 17 globala målen för hållbar utveckling som Agenda 2030 innehåller.

Med 257 miljoner personer hungriga och var tredje person undernärd i Afrika, är hållbart producerade livsmedel och ett hållbart och produktivt lantbruk avgörande för att utrota hungern och undernäringen.

FAO välkomnar specialrapporten från FN:s klimatpanel, som FAO har bidragit till när det gäller bl.a. statistik. Det är en alarmerande rapport som belyser hur ohållbara jord- och skogsbruksmetoder kan förvandla den centrala tillgång för världen, som mark utgör, till en belastning när det gäller klimatförändringarna. Men de kan samtidigt utgöra en lösning genom en rad åtgärder.

En grundläggande transformation är nödvändig för att möta demografiska förändringar, ökat tryck på – och konkurrens om – naturresurser, klimatförändringar och förlusten av biodiversitet. Vad som produceras, hur det produceras, processas, transporteras och konsumeras måste förändras om SDG 2 Ingen hunger ska nås. Det skriver författarna till rapporten Agroekologiska tillvägagångssätt och andra innovativa lösningar för hållbart lantbruk och livsmedelssystem som stärker livsmedelstrygghet och nutrition. Rapporten är framtagen på beställning av Kommittén för tryggad livsmedelsförsörjning.

Den trend med färre hungrande i världen som bröts häromåret fortsätter i fel riktning. Hungerutmaningen är störst i Östafrika även om flest hungrande återfinns i Asien. Det framgår av årets utgåva av The State of Food Security and Nutrition in the World, SOFI, ett kvalificerat och framgångsrikt samarbete mellan flera fackorgan och program i FN-systemet. Rapporten innehåller för första gången en mätning av den lägre nivån av livsmedelsotrygghet som ingår i SDG 2.1 och konstaterar att två miljarder människor inte kan äta sig mätta varje dag. Även antalet feta och överviktiga fortsätter att öka i alla delar av världen och uppgår nu till knappt 40 % av jordens befolkning. De fem författarnas budskap till det internationella samfundet är tydligt: det är ännu möjligt att nå målet att utrota hungern till 2030 men arbetet behöver växlas upp och förstärkas. För att lyckas krävs mer resurser och att både FN-systemet och dess medlemmar river murar mellan ämnen och ministerier så att ett verkligt samarbete kommer till stånd.