FAO:s flaggskeppspublikationer

FAO ger regelbundet ut så kallade flaggskeppsrapporter om tillståndet i världen när det gäller jordbruk, fiske, skog, tryggad livsmedelsförsörjning och handeln med jordbruksprodukter. Syftet är att ge beslutsfattare, civila samhället, forskare och de som arbetar med respektive område en övergripande, objektiv och global översikt över ämnet. Rapporterna är en analys av den statistik som har samlats in från FAO:s medlemsländer. Svenska FAO-kommittén har låtit översätta FAO:s sammanfattningar av några av dessa till svenska. För övriga redogörs kortfattat på svenska för innehållet, med länk till hela rapporten på FAO:s webb.


State of Food Security and Nutrition 2019

Efter decennier av stadig nedgång vände trenden för hungern i världen – mätt genom förekomsten av undernäring – år 2015 och de senaste tre åren har nivån legat praktiskt taget oförändrad strax under 11 procent. Samtidigt har antalet människor som drabbas av hunger sakta ökat. Detta har resulterat i att över 820 miljoner personer fortfarande var hungriga 2018, vilket tydligt visar vilken enorm utmaning det är att uppnå det globala målet för hållbar utveckling om att utrota hungern fram till 2030.

Tidigare utgåvor av denna rapport har visat hur konflikter, variabiliteten i klimatet och klimatextremer förstärker ovannämnda trender. Årets rapport visar att den ojämna takten i den ekonomiska återhämtningen och det fortsatt svaga ekonomiska resultatet i många länder efter 2008–2009 års globala konjunkturnedgång också undergräver arbetet med att utrota hunger och felnäring. Perioder av finansiell stress, ökade handelsspänningar och stramare finansiella förhållanden bidrar till osäkra globala ekonomiska framtidsutsikter. För att värna en tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition är det avgörande att det redan finns en ekonomisk och social politik på plats som kan motverka effekterna av negativa konjunkturcykler när de uppstår.

Läs mer

The State of Food and Agriculture 2019

Att minska livsmedelsförluster och matsvinn kan framstå som ett både självklart och önskvärt mål, men att faktiskt genomföra det är inte så lätt och att helt undanröja förluster och svinn är kanske inte heller realistiskt. I denna rapport bekräftas att livsmedelsförluster och matsvinn behöver minska och nya insikter presenteras om kända och okända förhållanden. Rapporten ger också vägledning i hur insatser och politik ska inriktas beroende på beslutsfattarnas mål och den information som finns tillgänglig.

Att minska livsmedelsförluster och matsvinn anses allmänt vara viktigt för att minska produktionskostnader och effektivisera livsmedelssystemet, förbättra tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition samt bidra till miljömässig hållbarhet. Den ökade uppmärksamheten på livsmedelsförluster och matsvinn återspeglas i de globala målen för hållbar utveckling

Läs mer

The State of Food and Agriculture 2018

2018 års utgåva av FAO:s flaggskeppsrapport om tillståndet för livsmedel och jordbruk i världen (The State of Food and Agriculture 2018) har fokus på migration, jordbruk och landsbygdsutveckling. Frågor ställs om investeringar kan påverka människors beslut om att migrera eller ej och om politiska beslut kan maximera de positiva effekterna av migration och samtidigt minimera de negativa.

SOFA 2018 tittar på hur interna och internationella migrationsflöden länkar till ekonomisk utveckling, demografiska förändringar och trycket på naturresurserna. Rapporten ger en genomgående analys av de faktorer i områden på landsbygden, som bidrar till beslut om att migrera. Ett av huvudbudskapen är att de internationella och inhemska migrationsflödena delvis har samma drivkrafter och utgör ett integrerat system. Rapporten lämnar också rekommendationer om lämpliga riktlinjer för beslut och investeringar för att se till att migrationen fungerar för alla parter.

Läs mer

The State of Agricultural Commodity Markets 2018 in brief

Klimatförändringar kommer att förändra förutsättningarna för livsmedelsproduktion i många delar av världen. 2050 förväntas högre medeltemperaturer, förändrade nederbördsmönster liksom att skadegörare och växtsjukdomar kan sprida sig till nya områden. I ljuset av detta förväntas internationell handel med jordbruksråvaror komma att få en allt viktigare roll för att möta klimatrelaterade livsmedelskriser, skriver FAO i 2018 års State of Agricultural Commodity Markets (SOCO).


The State of Food Security and Nutrition in the World 2018 in brief

I 2018 års rapport State of Food Security and Nutrition in the World (SOFI) konstateras att antalet hungrande ökar för tredje året i rad. År 2017 uppskattades antalet undernärda vara så många som 821 miljoner människor, en ökning från 815 miljoner jämfört med år 2016. Undernäring utgör ett oroande hot mot mänsklig hälsa och visar sig i olika former, både ökad hunger och ökad fetma. Rapporten visar även att utöver våld och konflikter är ökade klimatförändringar och extrema väder drivande faktorer som försvårar möjligheterna att utrota hunger och undernäring. Det behövs fördubblade insatser för att motverka klimatförändringar och naturkatastrofer för att kunna nå en trygg och näringsrik livsmedelsförsörjning till alla.


The State of the Worlds Forests 2018

The State of the World’s Forests 2018 (SOFO) lyfter fram hur skog och träd, tillsammans med människorna som nyttjar dem, kan hjälpa länder till hållbar utveckling. Skogen är en källa till mat, medicin och bränsle för mer än en miljard människor. Skog bidrar till att svara mot klimatförändringarna, bevara mark, vatten och biodiversitet.

Rapporten syftar till att öka förståelsen för hur en hållbar förvaltning av skogar kan bidra till att nå flera av de globala målen för hållbar utveckling. Tiden rinner ut för världens skogar och  det är nu nödvändigt att arbeta mer effektivt med den privata sektorn och att den informella skogssektorn förändras. För första gången presenterar SOFO-rapporten också en värdering av vad skogar och träd bidrar med till landskap och försörjning runtom i världen.

 

 

Läs mer

The State of World Fisheries and Aquaculture 2018

Människornas samhällen står inför den väldiga utmaningen att de vid mitten av 2000-talet behöver tillhandahålla livsmedel och utkomstmöjligheter för en befolkning på betydligt mer än 9 miljoner och samtidigt försöka komma till rätta med den inverkan som klimatförändringar och miljöförstöring har på resursbasen.

FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess 17 mål för hållbar utveckling utgör en unik, omdanande och genomgripande modell för att föra in världen på en hållbar och motståndskraftig väg där ingen lämnas utanför

Läs mer

The State of Food Security and Nutrition in the World 2017 – building resilience for peace and food security

The State of Food Security and Nutrition in the World 2017 är den första version av flaggskeppsrapporten där även UNICEF och WHO, förutom FAO, WFP och IFAD, har medverkat i framtagandet. Årets upplaga är inledningen på en regelbunden uppföljning av arbetet med att nå en värld utan hunger och undernäring – mål 2 i Agenda 2030. I rapporten konstateras at antalet människor i världen som lider av hunger och kronisk undernäring uppgick till 815 miljoner 2016, en ökning från 777 miljoner jämför med 2015.

Den positiva utvecklingen med minskade nivåer har bromsat in betydligt sedan 2010 och situationen har försämras märkbart i delar av Afrika söder om Sahara, Sydostasien och Västasien. En tydlig koppling finns till konfliktsituationer och det svåra läget förstärks ytterligare av klimatrelaterade chocker. Antalet konflikter ökar dessutom och påverkar livsmedelsförsörjningen kraftigt. I rapportens del 2 görs en djupgående analys av hur konflikter påverkar livsmedelsförsörjningen och hur bristen på mat kan utlösa konflikter.

Läs mer om detta i rapporten, som också innehåller en rad användbar statistik om utvecklingen i länder och regioner i världen.

Läs mer

The State of Food and Agriculture 2017 – leveraging food systems for inclusive rural transformation

2017 års rapport om Tillståndet i världenför livsmedel och jordbruk tittar på hur befolkningstillväxt, ökande urbanisering, teknologier och klimatförändringar förändrar landsbygd och urbana område samt hur världens livsmedelssystem utvecklas. Rapporten konstaterar att framsteg på landsbygden är centrala för att uppfylla Agenda 2030. En strategi för hur jordbruket och ekonomisk utveckling på landsbygden i utvecklingsländer kan bidra till välstånd redovisas.

 

Ekonomisk tillväxt på landsbygden har hjälpt miljoner människor att undkomma fattigdom. Genom att stärka länkarna mellan landsbygd och urbana områden finns stor potential att förbättra försörjningsmöjligheterna. Det gäller särskilt för låginkomstländer, där industrialiseringen har släpat efter. Utvecklingen måste samtidigt stödjas av  policies för sociala skyddsnät, infrastrukturutveckling och främjande av lokala ekonomier.

 

Läs mer

The State of Food and Agriculture 2016 – Climate change, agriculture and food security

I rapporten konstateras att klimatförändringarna redan påverkar jordbruket och möjligheten att trygga livsmedelsförsörjningen. Om inte åtgärder vidtas snabbt kommer ytterligare miljontals människor riskera hunger och fattigdom. Produktiviteten inom jordburket riskerar att minska med brist på livsmedel som följd, vilket skulle leda till en kraftig ökning av livsmedelspriserna, där större klimatvariationer förvärrar prissvängningarna.

Rapporten beräknar att ett “business as usual”-scenario skulle öka antalet fattiga med mellan 35 och 122 miljoner till 2030, jämfört med om det inte skedde någon förändring i klimatet. De som skulle påverkas mest är befolkningen i fattiga länder i Afrika söder om Sahara, särskilt de som är beroende av jordbruket för sin försörjning.

Jordbruket och landsbygdsutvecklingen behöver därför riktas om för att främja användningen av hållbara metoder i jordbruksproduktionen men också i konsumentbeteenden. Rapporten tar också upp att jordbrukssektorn har en avgörande roll att spela för att mildra konsekvenserna av klimatförändringen. Jord- och skogsbruket samt markanvändningen släpper ut en femtedel av de globala växthusgaserna, men med rätta insatser kan utsläppen minskas som t.ex.begränsad plöjning, användning av kväveeffektiva och värmetoleranta grödsorter och med metoder för att göra jordmånen bördigare.

Läs mer