FAO:s flaggskeppspublikationer

FAO ger regelbundet ut så kallade flaggskeppsrapporter om tillståndet i världen när det gäller jordbruk, fiske, skog, tryggad livsmedelsförsörjning och handeln med jordbruksprodukter. Syftet är att ge beslutsfattare, civila samhället, forskare och de som arbetar med respektive område en övergripande, objektiv och global översikt över ämnet. Rapporterna är en analys av den statistik som har samlats in från FAO:s medlemsländer. Svenska FAO-kommittén har låtit översätta FAO:s sammanfattningar av några av dessa till svenska. För övriga redogörs kortfattat på svenska för innehållet, med länk till hela rapporten på FAO:s webb.


The State of Food Security and Nutrition in the World 2021

Hungern har globalt stigit långsamt sedan 2014, men under 2020 skedde en kraftig ökning då mellan 720 och 811 miljoner människor i världen led av hunger. Utifrån ett genomsnitt av det total antalet, dvs 768 miljoner, lever mer än hälften (418 miljoner) i Asien - en ökning med 57 miljoner -  och mer än en tredjedel (282 miljoner) i Afrika - en ökning med ca 46 miljoner jämfört med 2019.

Rapporten tas fram, liksom tidigare år, gemensamt av FAO, IFAD, UNICEF, WFP och WHO. I förordet konstaterar cheferna för organisationerna att pandemin fortsätter att visa på svagheterna i världens livsmedelsystem, vilket riskerar liv och försörjningsmöjligheter för människor runtom i världen. Man konstaterar att världen befinner sig vid en kritisk tidpunkt, som skiljer sig mycket från 2015 när man inom ramen för Agenda 2030 åtog sig att utrota hunger, otrygg livsmedelsförsörjning och alla former av felnäring. Även om utmaningarna då var betydande var man optimistisk.

Under de senaste åren har flera stora drivkrafter inneburit att målet inte är på rätt spår. För att förstå hur dessa kritiska nivåer har nåtts bygger rapporten på analyserna i de senaste fyra utgåvorna med omfattande, bevisbaserad kunskap om de viktigaste drivkrafterna bakom de aktuella förändringarna för tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition. De ökar dessutom i frekvens och intensitet och inkluderar länder i konflikter, klimatvariationer och extrema väderhändelser samt ekonomiska avmattningar. De förvärras också av de bakomliggande orsakerna till fattigdom och av fortsatt stor ojämlikhet.

Miljontals människor runtom i världen lider inte bara av otrygg livsmedelsförsörjning utan även av olika former av fel- och undernäring eftersom de inte har råd med hälsosam kost. Globalt är världen inte i fas med att till 2030 nå delmålen för någon av indikatorerna för nutrition. Den nuvarande takten när det gäller delmålen, bl.a. för barn som är för korta för sin ålder (stunting), barn som är för smala för sin längd (wasting) eller låg födelsevikt är otillräcklig och framsteg när det gäller övervikt hos barn och fetma hos vuxna står stilla eller har försämrats. Det ger en indikation på hur hungersituationen i världen kan se ut 2030 i ett scenario som ytterligare kompliceras av de bestående effekterna av COVID-19-pandemin. Det kan innebära att år 2030 kan 660 miljoner människor komma att lida av hunger 2030 och mål 2 inte kunna nås.

Sammantaget belyser rapporten behovet av ett djupare klarläggande över hur man bättre kan bidra till tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition globalt. Det kan ske genom bl.a. olika sätt att förändra livsmedelssystemen: integrera humanitär insatser med långsiktiga utvecklingsinsatser i konfliktdrabbade områden; stärka motståndskraften inom livsmedelssystemen mot klimatförändringen och verka genom hela livsmedelskedjan för lägre livsmedelspriser samt hantera fattigdom och strukturella ojämlikheter med insatser som inkluderar de fattiga.

Ladda ned hela rapporten eller kortversionen i PDF-format alternativt digitalt på FAO:s webb här.

 

Läs mer