FAO:s flaggskeppspublikationer

FAO ger regelbundet ut så kallade flaggskeppsrapporter om tillståndet i världen när det gäller jordbruk, fiske, skog, tryggad livsmedelsförsörjning och handeln med jordbruksprodukter. Syftet är att ge beslutsfattare, civila samhället, forskare och de som arbetar med respektive område en övergripande, objektiv och global översikt över ämnet. Rapporterna är en analys av den statistik som har samlats in från FAO:s medlemsländer. Svenska FAO-kommittén har låtit översätta FAO:s sammanfattningar av några av dessa till svenska. För övriga redogörs kortfattat på svenska för innehållet, med länk till hela rapporten på FAO:s webb.

The State of Agricultural Commodity Markets 2020

Flaggskeppsrapporten ”The State of Agricultural Commodity Markets 2020” fokuserar på hur marknaderna kan bidra till uppfyllandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Den ger en detaljerad analys av de viktigaste globala trenderna inom jordbruks- och livsmedelsmarknaderna och visar hur handel kan främja ekonomiska, miljömässiga och sociala vinster samt öka motståndskraften mot chocker.

Årets rapport har temat ”Agricultural Markets and Sustainable Development: Global value chains, smallholder farmers and digital innovations” . Den tar upp politiska insatser, innovativa mekanismer och digitala innovationer, som kan främja utvecklingsländernas och de småskaliga jordbrukarnas deltagande i globala värdekedjor. Bedömningen är att ungefär en tredjedel av den globala jordbruks- och livsmedelsexporten handlas inom en global värdekedja och passerar gränserna minst två gånger.

Ökningen av globala värdekedjor drivs av inkomsttillväxt, lägre handelshinder och tekniska framsteg, som har förändrat marknader och handelsprocesser, kopplat jordbrukare till handlare och konsumenter i olika regioner och länder. Genom att delta i globala värdekedjor kan småbrukare öka sin livsmedelsproduktion och inkomst, konstateras i rapporten. Småbrukare går dock ofta miste om fördelarna med globala värdekedjor. Dessutom kan uppkomsten av dessa, med de stränga kraven på livsmedelskvalitet, ytterligare marginalisera småbrukarna.

Samtidigt konstateras bl.a. att system för hållbarhetscertifiering kan främja rättvis handel, en bredare inkludering, icke-diskriminering och miljövänliga jordbruksmetoder. De kan också garantera säkrare arbetsvillkor, förbjuda barnarbete och uppmuntra investeringar.

Rapporten tittar också på förslag till riktlinjer för att hantera effekterna av COVID-19-pandemin på värdekedjor för livsmedel, både nationellt och globalt.

Omslagsbild från rapport: Cover photograph ©iStock.com/hadynyah. Viet Nam

 

 

Länkar

Läs hela rapporten, den digitala rapporten eller kortrapporten, på FAO:s webb här

Ladda ner den svenska översättningen av sammandraget här

Läs mer

The State of World Fisheries and Aquaculture 2020

I senaste utgåvan av rapporten The State of World Fisheries and Aquaculture redogör FAO för utvecklingen av den globala fiskproduktionen och när det gäller världens fiskbestånd. I del 2 uppmärksammas bl.a. att det är 25 år sedan antagandet av Uppförandekoden för ansvarsfullt fiske.

Rapporten utkommer vartannat år och är den viktigaste sammanställningen över fiskbeståndens status i världen. FAO rapporterar en ökning av andelen bestånd som överfiskas i förhållande till vad som är biologiskt hållbart och 2017 uppgick denna andel till 34 %. Samtidigt påpekar FAO att 79 % av den fisk som landas (i vikt) kommer från hållbara bestånd, då förvaltningen av stora och kommersiellt viktiga bestånd som t.ex. tonfisk har förbättrats på senare år.

Rapporten kommer ut under den pågående coronapandemin. FAO har därför även gjort en kort beskrivning av krisens effekter på det globala fisket och vattenbruket. Den tydligaste effekten är att fiskeaktiviteten generellt minskat i världen, oavsett storlek på fartygen och var fisket sker. Orsaken till detta är minskad efterfrågan på fisk, framför allt från restaurangsektorn, samt svårigheter för fisket att få tillgång till arbetskraft och insatsvaror som beten och redskap pga. de begränsningar och karantänsbestämmelser som införts i olika länder. Detta kan i sin tur skapa svårigheter med livsmedelsförsörjningen i vissa delar av världen. Samtidigt finns det också en risk att förvaltningen påverkas negativt då beståndsuppskattningar och kontrollåtgärder blir svårare att genomföra. FAO följer situationen noga för att kunna utvärdera och hantera pandemins effekter för livsmedelsförsörjningen.

 

Omslagsbild rapport: COVER PHOTOGRAPH ©FAO/Kyle LaFerriere, GHANA.

Länkar

Läs mer och ladda ned rapporten här

Ta del av den interaktiva rapporten här

Läs mer

The State of the World’s Forests 2020

FN:s årtionde för biologisk mångfald 2011–2020 närmar sig sitt slut och länder förbereder antagandet av en global ram om biologisk mångfald efter 2020. FAO:s flaggskeppsrapport "Tillståndet i världens skogar 2020" undersöker hur skogar, och de som använder och förvaltar dem, bidrar till att bevara och hållbart nyttja den biologiska mångfalden.

Skogar täcker 31 procent av jordens landyta men är inte jämnt utspridda över jorden. De utgör ändå livsmiljöer för de allra flesta av de markbundna växter och djurarter som är kända för vetenskapen. Avskogningen och skogsförstörelsen fortsätter i oroväckande hastighet, vilket avsevärt bidrar till förlusten av biologisk mångfald.

Rapporten utvärderar de framsteg som hittills har gjorts för att uppfylla de globala mål och delmål,  som är kopplade till skogens biologiska mångfald. Effektiviteten i policyer, åtgärder och metoder, när det gäller både bevarande och hållbar utveckling granskas. Ett antal fallstudier med innovative metoder, som kombinerar bevarande och hållbar användning av skogens biologiska mångfald, redovisas.

Omslagsbild rapport: COVER PHOTOGRAPH ©Ricky Martin/CIFOR, INDONESIA

Länkar

Läs hela rapporten eller den interaktiva rapporten på FAO:s webb här.

Läs den svenska översättningen av sammandraget här

Läs mer

The State of Food Security and Nutrition 2020

I takt med att antalet hungrande ökar och felnäringen fortsätter riskerar målet att utrota hungern till 2030 att inte uppnås, varnas i den årliga FN-rapporten. Den tar också upp att om mer näringsrika livsmedel blir tillgängliga för de miljarder som inte har råd med dem skulle biljoner dollar i kostnader sparas.

I flaggskeppsrapporten Tillståndet i världen för tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition 2020 av FN-organen FAO, IFAD, WFP, UNICEF och WHO beräknas närmare 690 miljoner människor i världen,  utifrån förekomsten av undernäring och allvarligt otrygg livsmedelsförsörjning, vara hungrande. Det är mer än 10 miljoner jämfört med 2018 och nästan 60 miljoner fler de senaste fem åren. I årets rapport har centrala uppdateringar när det gäller data för Kina och andra befolkningstäta länder lett till en betydande minskning av det globala antalet. Trots detta har det inte skett någon förändring i trenden att antalet hungrande började öka under 2014 och fortsätter att göra det.

FN-organen uppmanar till en övergång till hållbara livsmedelssystem genom att minska priser på  näringsrika livsmedel och därmed göra det möjligt för fler att ha råd att köpa dessa. Om hänsyn till hållbarhet tas med i bedömningarna skulle enligt rapporten en global övergång till hälsosamma kostvanor kunna bidra till att minska bakslagen när det gäller hungern och samtidigt ge enorma besparingar. Kostnader kopplade till ohälsosamma kostvanor, som uppskattas till 1,3 biljoner US dollar per år 2030, skulle nästan helt kompenseras. Samtidigt skulle de kostrelaterade utgifterna för utsläpp av växthusgaser, beräknade till 1,7 biljoner US dollar, sänkas med cirka tre fjärdedelar.

Regeringar uppmanas därför bland annat att integrera nutrition i sina strategier för jordbruk, att stödja lokala småskaliga producenter att odla mer näringsrika livsmedel och säkerställa deras tillgång till marknader. Barns nutrition måste också prioriteras, som den kategori som har störst behov, och nutritionsfaktorer inkluderas i nationella sociala skyddssystem och investeringsstrategier.

I årets rapport finns denna gång också prognoser fram till 2030 om det senaste årtiondets utveckling fortsätter. De visar att världen inte är på rätt spår för att nå mål 2 att utrota hungern till 2030 och att situationen för de mest sårbara befolkningsgrupperna sannolikt kommer att försämras ytterligare på grund av de hälso- och socioekonomiska effekterna av COVID-19-pandemin.

Omslagsbild rapport: COVER PHOTOGRAPH ©Mint Images, THAILAND

Länkar

Rapporten i sin helhet finns att ladda ned här

Ladda ner sammandrag på svenska

Läs mer

The State of Food and Agriculture 2020

Stora delar av världen står inför allt mer omfattande utmaningar när gäller tillgången till vatten. Runt tre miljarder människor uppskattas leva i jordbruksområden där det råder stor vattenbrist. Samtidigt som tillgängliga sötvattenresurser per person har minskat med mer än 20 procent de senaste decennierna har efterfrågan på vatten stigit som ett resultat av ökad global befolkningstillväxt samt större efterfrågan från industrier.

En tryggad och hållbar vattentillgång inom jordbruk är fundamental för en tryggad global livsmedelsförsörjning och nutrition samt för att nå de globala målen i Agenda 2030. För att hantera problemen med ökad vattenbrist och torka krävs insatser för förbättrad och innovativ förvaltning av vattenresurser i dessa områden. Rapporten belyser hur säkerställandet av effektiv vattenanvändning, modernisering av teknik, finansiering och effektiva policyn är nödvändiga åtgärder som krävs för att klara av de ökade vattenrelaterade utmaningarna. Enligt rapporten är nyckeln till detta transparanta analyser av existerande resurser, efterfrågan och förbrukning av vatten för att kunna säkerställa en rättvis och hållbar tillgång till vatten.

 

Länkar

Ladda ner rapporten här

Läs mer hos FAO.org

Ladda ner den svenska översättningen av sammandraget här

Läs mer

Global Forest Resources Assessment 2020

Den globala avskogning fortsätter men ansträngningar för att bevara skogen har gett resultat och takten på avskogningen minskar. I rapporten Global Forest Resource Assessment redogör FAO för tillståndet för världens skogar.

Rapporten Global Forest Resources Assessment (FRA 2020) är den mest omfattande skogsbedömningen hittills i ett innovativt, interaktivt och lättanvänt digitalt format online. Rapporten   innehåller detaljerade regionala och globala analyser för 236 länder och territorier.

Omkring en tredjedel av världens markyta täcks av skog. Förutom att skogar tillhandahåller livsmiljöer för djur, en mängd tjänster, material och försörjning för miljontals människor så mildrar de också klimatförändringarna. Världens skogsmark fortsätter att krympa bl.a. när skogsmark omvandlas till jordbruksmark. Samtidigt kan det konstateras en positiv utveckling i många länder och från 2015 har nettot av skogsförluster minskat. Antalet hektar som årligen omvandlats från skog till annan användning har gått ned från 12 miljoner hektar per år mellan 2010 och 2015 till 10 miljoner hektar per år mellan 2015 och 2020. Det uppger FAO som vart femte år publicerar Den globala skogsresursutvärderingen (Global Forest Resource Assessment), en rapport som beskriver situationen för det globala skogsbeståndet.

Rapporten, som tagits fram av FAO och ett globalt nätverk med över 700 experter, visar på att världens skogsområde minskat sedan 1990 med 178 miljoner hektar. Den högsta andelen nettoskogsförluster under det senaste decenniet har registrerats i Afrika 2010-2020 med 3,9 miljoner hektar, följt av Sydamerika med 2,6 miljoner hektar medan skogsområdet har ökat i Asien, Oceanien och Europa. Enligt rapporten finns det idag 4,06 miljarder hektar skog, vilket motsvarar 0,52 hektar per människa på jorden. Netto, inklusive skogsexpansion, minskade den globala skogsarealen med 4,7 miljoner hektar per år sedan 2010.

De tio länder i världen som står för den största genomsnittliga nettoförlusten av skogsområden mellan 2010 ocoh 2020 är: Brasilien, Demokratiska republiken Kongo, Indonesien, Angola, Tanzania, Paraguay, Myanmar, Kambodja, Bolivia och Mocambique.

De tio länder i världen som står för den största genomsnittliga nettovinsten av skogsområden mellan samma period är Kina, Australien, Indien, Chile, Vietnam, Turkiet, USA, Frankrike, Italien och Rumänien.

En positiv utveckling som lyfts fram av utvärderingen är att skogsområden i skyddade områden globalt har ökat med 191 miljoner hektar sedan 1990 och står numera för 18 procent av världens skogar. Sydamerika står för den högsta andelen. Ett av Aichimålen inom ramen för Konventionen för biologisk mångfald (CBD) innebär att 17 procent av jordens markområde ska vara skyddat, vilket nu därmed både har uppfyllts och överträffats avseende skog.

Framsida från publikation: © FAO, 2020

 

Länkar

Läs FAO:s pressmeddelande där hela rapporten kan laddas ned här

Ta del av den interaktiva rapporten här

Läs mer