FAO-kommitténs debattskrifter

FAO-kommittén ger årligen ut en debattskrift på aktuella teman med koppling till FAO:s verksamhetsområden. Debattskrifterna syftar till att sprida kunskap om och väcka intresse intresse för frågor som rör globalt samarbete, i synnerhet arbetet vid FAO, FN:s fackorgan för jordbruk, skogsbruk fiske och landsbygdsutveckling. Debattskrifterna har getts ut sedan 2005 och de flesta finns både på svenska och engelska. Nedan kan du läsa om de senaste, som kan beställas eller laddas ned.


The private sector as a partner for sustainable development

Aldrig tidigare har den privata sektorn varit så engagerad i en hållbar global utveckling. Erkännandet av potentialen, ansvaret och möjligheterna för sektorn ökar snabbt och understöds av Agenda 2030 som tydligt pekar ut nödvändigheten i näringslivets engagemang.

Mål 17 uppmanar till ett brett angreppsätt vad gäller partnerskap, vilket inkluderar utbyte av kunskap, expertis och teknik, såväl som finansiella resurser. Detta ligger också i linje med vad Svenska FAO-strategin anger. Därför presenterar Svenska FAO-kommittén denna skrift som lyfter tre olika perspektiv på partnerskap där privat sektor är en partner – privata sektorns egna perspektiv, myndighetsperspektivet och civila samhällets perspektiv. I skriften lyfts också en rad goda exempel fram på hur ett väl fungerande partnerskap kan gå till.

Läs mer

Hållbar utveckling av den globala djurhållningen för tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition samt Sveriges roll

I FAO-kommitténs debattskrift 2016 belyses husdjurssektorns roll för en hållbar utveckling av lantbruket och för att trygga livsmedelsförsörjningen i världen. Sektorn står för en tredjedel av den globala bruttonationalprodukten från jordbruket och är en av de snabbast växande ekonomiska sektorerna i världens låginkomstländer.

Husdjuren kan också tjäna som skyddsnät för småskaliga jordbrukare att bättre klara sig igenom kriser. Sektorn bidrar med nödvändiga proteiner och oumbärliga mikronäringsämnen, som bl.a. är viktiga för barns utveckling, och med gödsel för odling av växter. Men i skriften redogör också för de negativa effekterna, som utsläpp av växthusgaser, en stor markanvändning och överbetning samt vattenförbrukning. Skriften visar samtidigt vilka möjligheter som finns att begränsa dessa negativa effekter genom en hållbar intensifiering av sektorn och hur den kan bidra till de globala målen för hållbar utveckling.

Debattskriften tar även upp hur Sverige genom satsningar lyckats att kombinera hög avkastning i husdjursproduktionen med lågt antibiotikabehov och gynnsamt läge när det gäller antibiotikaresistens. Skriften belyser också djurskyddets roll, där Sverige har strängare lagstiftning än EU. Den ska också ses som FAO-kommitténs bidrag inför diskussionerna vid Kommittén för globalt tryggad livsmedelsförsörjning i Rom i oktober 2016, där rekommendationer antogs om strategier och insatser för att bemöta utmaningarna för en hållbar utveckling av husdjurssektorn.

Läs mer

Vatten, tryggad livsmedelsförsörjning och mänsklig värdighet

Debattskriften Vatten, tryggad livsmedelsförsörjning och mänsklig värdighet – ett nutritionsperspektiv” är den tionde utgåvan av FAO-kommitténs debattskrifter. I skriften diskuteras vattnets betydelse för livsmedelsförsörjningen, globalt och för olika grupper.

Jordens vattenresurser är knappa i förhållande till en snabbt ökande efterfrågan och är dessutom osäkra och mycket ojämnt fördelade. Den globala uppvärmningen innebär förändringar i nederbördsmönster med bland annat utdragna extrema förhållanden. Flerårig torka är ett ”nytt normaltillstånd” som tillsammans med fortsatt befolkningstillväxt och ändrade matvanor innebär helt nya villkor för tryggad livsmedelsförsörjning och mänsklig värdighet. Antalet undernärda har sjunkit medan antalet överviktiga och feta har ökat mycket snabbt. När floderna sinar och regnen uteblir ökar exploateringen av grundvatten, som nu pumpas från flera hundra meters djup, i olika delar av världen. Samtidigt har stora mängder vatten använts i onödan när mellan en tredjedel och hälften av den mat som producerats förloras genom bland annat dåliga transporter, eller i allt högre grad kastas av konsumenterna.

I Svenska FAO-kommitténs debattskrift ges exempel på nya former för samarbeten runtom i världen mellan regeringar, privata sektorn och civilsamhället, vilket ger förutsättningar att utveckla och tillämpa nya tekniska innovationer och kunskap. Det ger möjligheter för en bättre hushållning av det vatten som finns, för att producera näringsriktig mat och till förbättringar av distributionen av mat. Enligt författarna måste rätten till mat och vatten tillämpas så att utsatta grupper kan täcka sina basbehov. Likaså måste handel med mat – som indirekt också är handel med vatten – underlättas. Debattskriften knyter an till en rapport på samma tema från Kommittén för tryggad livsmedelsförsörjning, CFS. Rapporten diskuterades i oktober 2015 då CFS möttes i Rom och rekommendationer för vägen framåt antogs.

Läs mer

Principer för ansvarsfulla investering i jordbruket i utvecklingsländer

Investeringar i jordbruket är avgörande för att trygga livsmedelsförsörjningen globalt, men i framtiden måste de konkurrera med investeringar i mark för råvaror och energi, till exempel för produktion av biobränsle och biodiesel. Konkurrensen om vattnet kommer också att öka vid storskaliga investeringar i jordbruket. Debattskriften syftar till att försöka bidra till hur investeringar i jordbruket (inklusive skogsbruk och fiske) kan bli ansvarsfulla och effektiva.

Den redogör för arbetet inom Kommittén för globalt tryggad livsmedelsförsörjning med att ta fram frivilliga principer för ansvarsfulla investeringar i jord- och skogsbruk utvecklingsländer och fokuserar på hur dessa principer skulle kunna utformas för att dessa sektorer i utvecklingsländer skulle kunna utformas för att ge förutsättningar för ett jordbruk som främjar tryggad livsmedelsförsörjning, nutrition och hållbar utveckling. Som utgångspunkt redogörs för småskalig jordbruksproduktion och för tre exempel på investeringar i jord- och skogsbruk i Afrika respektive Sydamerika, där svenska intressen är involverade.

Läs mer

Höga och rörliga livsmedelspriser – Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning?

I den åttonde debattskriften från Svenska FAO-kommittén behandlas situationen med de höga och kraftigt svängande livsmedelspriserna under 2007 och 2008, som fick allvarliga konsekvenser på antalet hungrande i världen. Under 2010 och 2011 var det en ny pristopp som återigen drabbade låginkomstländer hårdastv trots att en majoritet av de fattiga bor på landsbygden och är beroende av jordbruket för sin inkomst och för sin livsmedelförsörjning.

En orsak är att de höga priserna gällde även för insatsvaror som fröer och gödsel, som behövs för jordbruket. En annan var införandet av olika politiska åtgärder, som exportrestriktioner, av några råvaruproducerande länder, som fick allvarliga konsekvenser för de utvecklingsländer som måste importera livsmedel för att klara försörjningen för sin befolkning. Debattskriften tar också upp reaktionerna från olika internationella fora,som bl.a. G20.

Läs mer

Utländska markinvesteringar i utvecklingsländer – bidrag eller hot mot hållbar utveckling?

I denna sjunde debattskrift från Svenska FAO-kommittén diskuteras frågan om utländska markinvesteringar i utvecklingsländer. Olika författare ger sin syn på frågan om och konsekvenserna av att utländska investerare i allt större utsträckning söker sig till främst utvecklingsländer för att säkra sin livsmedelsförsörjning och skogsråvaror.

Denna trend förstärktes kraftigt som en följd av livsmedelskrisen 2008. Skriften tar också upp behovet av investeringar i jordbruket men pekar genom exempel på de allvarliga konsekvenserna för de småskaliga jordbrukarna av att den mark som de brukar antingen säljs eller hyrs ut på lång tid. Även synen från investerare i skogsmark belyses. En annan aspekt som tas upp är betydelsen av att b evara den biologiska mångfalden, som kan hotas av storskaliga investeringar.

Läs mer

På väg mot tryggad livsmedelsförsörjning i Afrika

De höga och kraftigt svängande livsmedelspriser under 2008, som bland annat ledde till att antalet hungrande ökade med ytterligare 100 miljoner människor, satte fokus på behovet av en ökad inhemsk produktion i de afrikanska länderna. Jord- och skogsbruket samt fisket är viktigare i Afrika än någonsin och utgör enligt de flesta bedömare grunden för en positiv utveckling.

Skriften presenterar flera goda exempel på afrikanska länder som lyckats minska hungern. Klimatfrågan visar också att dessa näringar kan spela en högst påtaglig roll för att minska utsläppen av växthusgaser, men att det på samma gång krävs förändrade jordbruksmetoder för att klara ett varmare klimat i bland annat Afrika.

Läs mer

Det moderna fiskets stråtrövare

Efterfrågan på fiskprodukter är fortsatt hög och förväntas öka ytterligare under de kommande åren. Det tar sig uttryck i minskande fiskbestånd och försämrad lönsamhet för fiskenäringen, vilket har lett till att fiskeflottorna söker sig till nya fiskevatten, bland annat längs Afrikas kuster.

Dessa länders fiskeriförvaltningar är ofta svaga vilket leder till rovfiske som kan underminera förutsättningarna för det lokala fisket och livsmedelsförsörjningen. I debattskriften beskrivs fenomenet med de globala aktörer som idag agerar på världshaven och världsmarknaden för fisk och som utgör hot mot de globala havsresurserna.

Läs mer

U-ländernas handelsförmåner – vem gynnas?

I denna fjärde debattskrift från Svenska FAO-kommittén diskuteras u-ländernas handelsförmåner och deras effekter.

Mot bakgrund av att de pågående handelsförhandlingarna i WTO särskilt ska se till u-ländernas behov har diskussionen om handelsförmånerna hamnat i fokus.I skriften belyses några av de som u-länderna idag har tillgång till och ett antal frågor ställs: De förmåner och särskilda villkor, som syftar till att gynna u-länderna – gör det verkligen detta? Gynnas vissa länder på andras bekostnad? Hur slår förmånerna och de särskilda villkoren mot olika grupper? Kan vissa särskilda och differentierade villkor till och med ha en negativ påverkan på livsmedelstryggheten? Frågorna har ett starkt samband med den växande insikten om att handel och öppenhet bidrar till ekonomisk och social utveckling. En stor andel av jordens fattiga är beroende av jordbruket för sin överlevnad och handel med jordbruksprodukter.

Läs mer