Svenskt jord- och skogsbruk är bland det mest hållbara i världen. Stark lagstiftning, god uppföljning och kontroll, kompetenta myndigheter, engagerat näringsliv och civilsamhälle, väletablerat tvärsektoriellt samarbete och dialog mellan intressenter, innovationsvilja och hög teknisk och annan kompetens är några av framgångsfaktorerna. Samtidigt finns stora utmaningar även här, utmaningar som många andra länder också kan känna igen sig i. Glesbygdsutmaningar, lönsamhetsproblem, generationsskifte, kompetensförsörjning och inte minst miljö- och klimatutmaningar gör att även svenskt jord- och skogsbruk behöver fortsätta utvecklas. Hur ska livsmedelsförsörjningen säkras utan att ytterligare spä på den globala uppvärmningen? Hur bibehåller vi den nödvändiga biologiska mångfalden bland både växter och djur? Hur tryggar vi vattenförsörjningen? Hur säkerställer vi att det finns människor som både vill och kan producera vår mat? Det finns inga enkla svar på dessa frågor men i utmaningarna ligger kanske också lösningarna.
Svenska FAO-kommittén har i 2019-års publikation valt att lyfta fram exempel från Sverige och vårt svenska engagemang i världen som visar på nödvändigheten i ett hållbart jord- och skogsbruk där hållbarhetsperspektivet också är framgångsreceptet. Exemplen visar hur integration av hållbarhet i alla dess tre dimensioner har lett till bättre miljömässiga, sociala och inte minst ekonomiska resultat.
Inledningsvis redogör Jordbruksverket och Skogsstyrelsen för utvecklingen i Sverige under modern tid. Grunden till många av de svenska framgångsfaktorerna finns att hitta i vår historia, vars lärdomar kanske även kan inspirera andra länder. Därefter ges två konkreta exempel på hur svenskt lantbruk beskrivs idag genom köttbonden Agnes Jörgensen och skogsägaren Leif Öster personliga tankar om hållbarhet och framtiden för sina respektive verksamheter. Kooperativet Lantmännen lyfter sedan fram initiativet ”Hållbar livsmedelskedja” som visar på behovet men också kraften i att samverka på systemnivå, även mellan konkurrerande företag.
De svenska lärdomarna stannar inte bara inom Sveriges gränser. Kunskapsöverföring är en viktig del i den svenska modellen, men också nödvändig för att värna våra framgångar. Kaffeföretaget Löfbergs berättar om projektet Next Generation Coffee som går ut på att stärka unga kaffeodlare och bidra till en hållbar och stabil produktion av kaffe. Civilsamhällesorganisationen We Effect visar på goda resultat genom agroekologiska metoder i Latinamerika. Till sist blickar vi in i framtiden och ser på vilka nya lösningar som kan hjälpa oss att uppnå de globala målen för hållbar utveckling genom skogsföretaget Stora Enso som redogör för potentialen i att hållbart bruka skogen för nya bio-baserade produkter samt lantbruksuniversitetet SLU, som bl.a. skriver om att diversifierade odlingssystem kan bidra till en hållbar intensifiering av framtida växtproduktion.