FAO:s flaggskeppspublikationer

FAO ger regelbundet ut så kallade flaggskeppsrapporter om tillståndet i världen när det gäller jordbruk, fiske, skog, tryggad livsmedelsförsörjning och handeln med jordbruksprodukter. Syftet är att ge beslutsfattare, civila samhället, forskare och de som arbetar med respektive område en övergripande, objektiv och global översikt över ämnet. Rapporterna är en analys av den statistik som har samlats in från FAO:s medlemsländer. Svenska FAO-kommittén har låtit översätta FAO:s sammanfattningar av några av dessa till svenska. För övriga redogörs kortfattat på svenska för innehållet, med länk till hela rapporten på FAO:s webb.


The State of World Fisheries and Acquaculture 2016 – contributing to food security and nutrition for all

2016 års flaggskeppsrapport om fisket i världen använder den senaste officiella statistiken inom fiske och vattenbruk. En analys görs av situationen för de globala fiskebestånden, av världens totala fiskeproduktion och av handeln med och konsumtionen av fisk. Den redovisar också status när det gäller världens fiskeflottor.

I SOFIA 2016 rapporteras att situationen totalt sett över världen inte har förbättrats, även om det i vissa regioner har skett en ljusning de senaste åren. Av de globala fiskebestånden är 31 procent överfiskade dvs utom biologiskt hållbara nivåer. I rapporten redogörs också för FAO:s arbete för att motverka olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU), där avtalet om hamnstatsåtgärder för att bekämpa IUU utgör ett viktigt instrument. Det trädde i kraft den 5 juni 2016 och är den första bindande globala överenskommelsen på fiskeområdet. I SOFIA redogörs också för hur FAO:s Uppförandekod för ansvarsfullt fiske under de tjugo år som den har funnits har fungerat som global referensram för hålbar utveckling inom fiskesektorn.

Läs mer

The State of Agricultural Commodity Markets 2015-16

Den senaste publikationen av flaggskeppsrapporten The State of Agricultural Commodity Markets (SOCO) har som mål att minska den nuvarande polariseringen mellan olika synpunkter på handeln med jordbruksprodukter. Vissa hävdar att frihandel leder till ökad tillgänglighet och tillgång på mat medan andra, som en konsekvens av tidigare perioder av kraftigt svängande livsmedelspriser, insisterar på att det behövs en mer försiktig inställning till handel. Den senare synen inkluderar behovet av olika skyddsåtgärder för utvecklingsländer.

Den förväntade ökningen i den globala handeln med jordbruksprodukter, tillsammans med skiftande handelsmönster och ett flertal olika risker för den globala tillgången på jordbruksråvaror, kommer att innebära ett ökat inflytande för handeln att styra över den globala livsmededelsförsörjningen. Det innebär att utmaningen för beslutsfattare är att säkerställa att utvidgning av handeln ska verkar för, och inte emot, utrotande av hunger och undernäring.

Att balansera kortsiktiga mål med långsiktiga blir framöver mycket viktigt med tanke på hur olika typer av störningar på marknaderna varierar stort och att s.k. marknadschocker sannolikt kommer att bli vanligare på grund av olika faktorer som väder och osäkerhet till följ av politiska åtgärder.

Läs mer

The State of Food and Agriculture 2015 – Social protection and agriculture: breaking the cycle of rural poverty

Andelen människor som lever i fattigdom och extrem fattigdom har minskat under de tre senaste decennierna, men nästan en miljard människor anses fortfarande leva i extrem fattigdom och ytterligare en miljard är fattiga. Den extrema fattigdomen är oproportionerligt koncentrerad i landsbygdsområdena och de fattiga på landsbygden är i större omfattning beroende av jordbruket än andra hushåll på landsbygden, särskilt i Afrika söder om Sahara.

Det faktum att de fattiga är beroende av jordbruket för sin försörjning och att en stor del av deras utgifter går till mat gör att jordbruksinsatserna är centrala för att minska fattigdom och hunger.  Allt fler utvecklingsländer medger i allt större utsträckning att det behövs sociala skyddsåtgärder för att minska utsattheten bland människor som lever i fattigdom och för att förhindra att fler hamnar i fattigdom när landet drabbas av kriser.

För att det sociala skyddet ska kunna bli en hållbar väg ut ur fattigdom måste dock den ekonomiska tillväxten vara inkluderande. I de flesta länder med låg till medelhög inkomst är jordbruket fortfarande de fattigas främsta sysselsättning och avgörande för deras livsmedelsförsörjning.

Läs mer

Global Forest Resources Assessment 2015

FAO övervakar regelbundet världens skogar och hur de förvaltas och används. Var femte år görs en mer övergripande inventering av tillståndet i världens skogar. Rapporten – Global Forest Resources Assessment – tas fram i samarbete med bl.a. Forest Europe, Central African Forest Commission och the International Tropical Timber Organization.

GFRA-rapporten 2015 visar på en uppmuntrande tendens mot minskad avskogningstakt och minskade koldioxidutsläpp från skogar liksom ökad kapacitet för hållbart skogsbruk. Även om jordens skogsbsteånd totalt fortsätter att minska efterhand som befolkningen ökar och kraven på land och livsmedel växer har nettoavskogningstaken minskat med över 50 procent.

Mellan 1990 och 2015 uppgick nettnoförlusten av skogsmark till omkring 120 miljoner ha. Den årliga nettoförlusten har dock saktats ned. Den största förlusten skedde i tropikerna. Rapporten dokumenterar både avseväda framsteg inom skogsbruket som ett behov av fortsatta ansträngningar för ett hållbart skogsbruk.

Läs mer

The State of Food Insecurity in the World 2015 – taking stock of uneven progress

I SOFI 2015 konstateras att trots att antalet har fortsatt att minska är 795 miljoner människor hungrande i världen. Ansträngningarna måste fördubblas för att kunna uppfylla det andra hållbarhetsmålet i Agenda 2030, att utrota hungern. Trots de övergripande framsteg som gjorts återstår ännu mycket att göra för att helt utrota hungern och trygga livsmedelsförsörjningen.

Hungerrapporten 2015 beskriver inte bara framstegen hittills, utan kartlägger också de problem som kvarstår och pekar ut vilka områden som beslutsfattare bör lägga tonvikten på i framtiden.

FAO-kommittén har låtit översätta ett utdrag av FAO:s sammandrag av rapporten.

Läs mer