På gång

Sverige har på senare år haft flera lyckade samarbeten med FAO och IAEA (FN:s atomenergiorgan), där den svenska modellen för arbetet att motverka antibiotikaresistens i djurhållningen har fått stor spridning.

Antalet människor som riskerar att drabbas av akut otrygg livsmedelsförsörjning och brådskande behöver livsuppehållande hjälp nådde 2020 den högsta nivån på fem år i länder som har drabbats. Det konstateras i den årliga rapporten – Global Report on Food Crises  – som presenterades idag av  EU och FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) samt FN:s Livsmedelsprogram (WFP). Den är framtagen av det Globala nätverket mot livsmedelskriser.

FN: s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) har i samarbete med Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) och 30 länder tagit ett stort initiativ för att hantera marint skräp och rensa upp världshaven. Projektet – GloLitter Partnerships – genomförs av de två organisationerna, med initial finansiering från den norska regeringen.

Vatten och relaterade risker tillsammans med ökad felnäring beräknas drabba hälften av världens befolkning till 2050. Sverige genom SIWI och SLU bidrar till FAO:s senaste rapport om vattnets produktivitet och dess betydelse för tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition.

Årets tema för Internationella skogsdagen är ”Forest restoration – A path to recovery and well-being”. Detta sammanfaller med FN:s lansering av ”Decenniet för ekosystemrestaurering” 2021 – 2030. Den internationella identifieringen av skogens centrala roll för våra största utmaningar och Agenda 2030 sammanfaller väl med Sveriges Nationella skogsprograms fokusområde ”Hållbart brukande och bevarande av skogen som en profilfråga i svenskt internationellt samarbete”. Skogsstyrelsen samverkar i dessa frågor med FAO på olika sätt.

De senaste åren har antalet hungrande ökat globalt och under år 2020 beräknas antalet som var försatta i en akut hungersituation överstiga 135 miljoner människor. En starkt bidragande faktor till den intensifierade ökningen är covid-19-pandemin, som förvärrat effekterna av konflikter, klimatförändringar och redan existerande ekonomiska kriser. Särskilt oroande är enligt FAO att omkring 30 miljoner människor bedöms hamna i fas 4, det högsta stadiet av akut hunger före svält.

Fem år efter antagandet av Agenda 2030 är världen inte på rätt väg för att uppnå det andra globala målet för hållbar utveckling om att utrota hungern (SDG2). Hungern ökar globalt. Omkring 746 miljoner människor står inför allvarligt otrygg livsmedelsförsörjning och COVID-19-pandemin kommer göra ytterligare miljoner människor undernärda, som oproportionerligt påverkar kvinnor och flickor som ett resultat av ojämlikhet och diskriminering mellan könen.

Frivilliga riktlinjer med syfte att främja hälsosamma kostvanor genom förändrade och hållbara livsmedelssystem, antogs vid Kommittén för tryggad livsmedelsförsörjning 8-11 februari. Riktlinjerna är resultatet av omfattande konsultationer och förhandlingar mellan FN:s medlemsländer, civila samhället och privata sektorn.

FAO:s skogsavdelnings program för skog och vatten lanserade den 28 januari en verktygslåda för ekologisk, social och ekonomisk förvaltning av vatten i anknytning till markanvändning i skog. Verktyget “FL – WES tool” (Forest & Landscape Water Ecosystem Services Tool) innehåller såväl vägledning som praktiska metoder för datainsamling, värdering och rådgivning. Ett tidigt utvecklat verktyg är ”Blå målklassning”, utvecklat i Sverige, som har varit del i inspirationen för FAO:s sammanställning och stöd till utveckling av denna typ av hjälpmedel.

Över 200 personer valde att lyssna på lanseringen av FAO-kommitténs skrift ”Hållbara livsmedelsystem – kunskap, innovation och samarbete”. Lanseringen utformades som ett inspirationsseminarium till Sveriges nationella dialog inför toppmötet om livsmedelssystem 2021.