FAO är en central aktör i att möta de globala utmaningarna och för att nå Agenda 2030

Den 5 juni är den internationella dagen mot illegalt, orapporterat och oreglerat fiske (s.k. IUU (Illegal, Unreported, Unregulated)). IUU-fiske är ett globalt problem som har fått mer uppmärksamhet på senare år, då det utarmar havens resurser och försämrar möjligheter till en hållbar utkomst, särskilt för fattiga människor. En stärkt kontroll och övervakning för att förhindra IUU-fiske kräver ökat samarbete och transparens på internationell nivå.

Åren 2019 till 2028 är FN:s decennium för familjejordbrukare. Målsättningen är uppmärksamma dessas betydelse för livsmedelsproduktion och bidrag till den globala hållbarhetsagendan, särskilt utrotande av hunger (SDG 2). Decenniet är en fortsättning och fördjupning på det internationella året för familjejordbruk 2014, som någon talare menade vad det som gav de olika typerna av familjejordbrukare en samhörighet och gemensam benämning.

Den 30:e april 2019 hölls ett möte om Forest and Farm Facility (FFF) på FAO:s huvudkontor i Rom. Sverige, som är den största finansiella bidragsgivaren till FFF representerades av Fredrik Alfer, Sveriges biträdande permanenta representant till FAO, som belyste vikten av FFF:s arbete med långsiktiga och hållbara satsningar på småskaligt skogs- och lantbruk. Mötet bjöd även på anföranden av bland andra Bolivias och Zambias ambassadörer i Italien, som båda redogjorde för positiva effekter av FFF-samarbetet i respektive land.

IPBES släppte måndagen den 6 maj resultatet av den största undersökningen någonsin kring tillståndet för biodiversiteten i världen och där tecknas en dyster bild. Planetens ekosystem är i stor fara och en miljon arter riskerar utrotning med stora konsekvenser för människans liv på den här planeten. Det går fortfarande att motverka, men det krävs en transformativ förändring. 130 länder har ställt sig bakom slutsatserna.

Under FAO:s 161:a rådsmöte vid huvudkontoret i Rom stod Sverige och Storbritannien värdar för ett välbesökt sidoevent om antibiotikaresistens (AMR). Sidoeventet hade ett One Health-fokus där rekommendationerna från FN:s ad-hoc koordineringsgrupp för antibiotikaresistens (IACG) diskuterades. Ghana och Indonesien bjöds in för att berätta om nationella åtgärder för att genomföra One Health-strategin. Från Sveriges sida talade Jens Mattsson, generaldirektör vid Statens veterinärmedicinska anstalt, om innebörden av One Health-ansatsen samt Sveriges arbete mot AMR.

Sida ger stöd till ett femårigt projekt för att stärka en hållbar förvaltning av skogarna i Västafrika, där FAO ska bistå med teknisk expertis och Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap, ECOWAS, ska ansvara för genomförandet.

Tisdagen den 2 april publicerades en omfattande rapport av The Global Network Against Food Crises om bl.a. den akuta hungersituationen i de långvarigt konfliktdrabbade länderna Afghanistan, Demokratiska republiken Kongo, Etiopien, Nigeria, Sydsudan, Sudan, Syrien och Yemen. Av de 113 miljoner människor som drabbades av akut hunger i världen under 2018 lever nästan två tredjedelar i dessa länder.

Swedish Leadership for Sustainable Development anordnar ett inspirationsmöte om jordbruksutveckling och minskad hunger i världen den 12 april kl. 9-12 på Sida. Swedish Leadership for Sustainable Development är ett nätverk av ledande svenska företag och expertorganisationer för nya partnerskap och konkreta projekt för minskad fattigdom och hållbar utveckling. Det samordnas av Sida.

FAO:s tema för Internationella skogsdagen 21 mars 2019 lyfter särskilt aktiviteter för att utveckla ungdomars och barns syn på skogen. I Sverige har det skapats över tusen skolskogar sedan det nationella samverkansprogrammet. Skogen i skolan startade sin verksamhet 1973. När delar av undervisningen flyttas till en närliggande skog kan både skolprestationerna och elevernas utveckling förbättras. Det visar en svensk kunskapsöversikt över internationell forskning kring utomhusundervisning. I skolskogen byggs samtidigt en relation till skogen, även hos en växande urban generation.

I låginkomstländer är det främst småskaligt jordbruk som producerar mat för att mätta befolkningen och i stor utsträckning är det kvinnor som både odlar grödor och förbereder familjers måltider. Likaså är småskaligt fiske och gatuförsäljning av matvaror vanliga kvinnosysslor. Det mesta av detta produktiva och livsnödvändiga arbete sker dock i den informella sektorn, antingen som kvinnors obetalda arbete i och runt hushållet eller som inkomster som aldrig räknas av någon. Trots att delar av världens länder har hittat sätt omvandla informell ekonomi till formell, fortsätter kvinnor mer än män att bli kvar i en ekonomi som inte räknas eller syns. Men vad är egentligen problemet med detta?