Kategorier: Råvaror

Rapporten betonar att en av handelns största fördelar är att den ökar tillgången på livsmedel, vilket är avgörande för många länder för att kunna möta befolkningens kostbehov. Sedan 2000-talet har globalisering och handel ökat kraftigt och handeln med livsmedel och jordbruksprodukter har nästan femdubblats mellan 2000 och 2022. En anledning till denna utveckling är grundandet av världshandelsorganisationen (WTO) som har format en friare och mer rättvis handelsmiljö, vilket resulterat i ökad handel med livsmedel och jordbruksprodukter. WTO:s regler säkerställer jämlik behandling av alla handelspartner, men det finns samtidigt en oro för att WTO:s regler kan begränsa länders politiska möjligheter att genomföra livsmedels- och näringspolitiska åtgärder.

Vidare lyfter rapporten fram flera fördelar med handel, däribland att handel kan bidra till lägre livsmedelspriser och ett mer varierat utbud. Genom handel kan länder exportera livsmedel de kan producera effektivt och importera det som produceras till en lägre kostnad i andra länder, vilket stärker den globala konkurrenskraften. Dessutom ökar importen tillgången på livsmedel och gör det enklare för mänskor att få tag på näringsrik mat.

Rapporten nämner att urbanisering och inkomstökning är faktorer som påverkar livsmedelskonsumtionen. Urbanisering leder till att fler arbetar utanför hemmet vilket ändrar livsmedelskonsumtionen då mer mat konsumeras utanför hemmet. Dessutom leder inkomstökning till förändrade kostvanor genom ett ökat intag av kött, fisk och grönsaker. Samtidigt bidrar högre inkomster till ökad konsumtion av ultraprocessad mat som innehåller mycket fett, socker och salt, vilket innehåller mycket energi men ökar förekomsten av övervikt och fetma. Länder med begränsad inhemsk livsmedelsproduktion och som är beroende av import drabbas oftare av fetma. Mellan åren 2000 och 2022 har förekomsten av fetma i den vuxna befolkningen ökat från 8,7 procent till 15,8 procent. Å andra sidan har undernäring i världen minskat under samma period från 12,7 procent till 9,2 procent.

Trots vissa framsteg pekar rapporten på att den snabbt ökande globaliseringen till följd av handeln kan medföra problem för både samhället och miljön. Export av livsmedel anses bidra till överutnyttjande av naturresurser, och naturresurser såsom mark och vatten är ojämnt fördelat mellan länder. Dessutom varierar klimatförhållandena mycket beroende på geografisk plats, vilket påverkar förutsättningarna för livsmedelsproduktion. Vidare kan handel öka ojämlikheten inom jordbrukssektorn och särskilt utsatta är resursfattiga bönder som inte kan konkurrera globalt. För att hantera dessa utmaningar är det viktigt att länder utvecklar handelspolicys som främjar tillgången på näringsrik mat samtidigt som det minskar risken för ohälsosam livsmedelskonsumtion.

FAO. 2024. The State of Agricultural Commodity Markets 2024 – Trade and nutrition: Policy coherence for healthy diets. Rome.

I rapporten diskuteras hur den globala matmarknaden utmanas av en kombination av klimatförändringar, miljöförstöring, urbanisering, minskad tillgänglighet av jord och vatten samtidigt som den globala befolkningen förväntas nå nästan 10 miljarder år 2050. För att kunna möta den ökade efterfrågan på mat behöver produktionen öka med 70 procent och för att öka produktiviteten behövs bland annat investeringar i teknologi och forskning.

Rapporten visar också att Covid-19-pandemin har haft en betydande påverkan på jordbrukssektorn, vilket har lett till störningar i matkedjor, matbrist och ökade matpriser i vissa länder. Pandemin har även påverkat global handel och logistik, vilket har lett till utmaningar för småskaliga producenter, utvecklingsländer och även länder som är beroende av export av jordbruksprodukter. Rapporten framhåller också vikten av att främja hållbarhet i jordbrukssektorn genom att minska avfall, främja klimatsmart jordbruksteknik och minska användningen av icke-förnybara resurser. Den poängterar också behovet av att stärka småskaliga producenter, särskilt kvinnor, genom att ge dem tillgång till mark, finansiella resurser och utbildning.

Utmaningarna som jordbrukskedjorna och matproduktionen står inför kräver en hållbarhetsinriktad lösning rapporterar FAO. Med en ökad befolkningsökning och klimatförändringar kommer behovet av en hållbar matproduktion fortsätt att öka. Vikten av att stärka småskaliga producenter och att internationellt samarbete och politisk vilja är avgörande för att uppnå en hållbar livsmedelsproduktion och bidra till en hållbar utveckling.

Budskap

• Utmaningar inom matproduktion förväntas öka på grund av klimatförändringar och miljöförstöring. Detta kan leda till en ökad osäkerhet kring livsmedelstillgången och ökade matpriser. Rapporten fastlår att det är viktigt att främja hållbarhet i jordbrukssektorn genom att minska avfall, främja klimatsmarta jordbrukstekniker och minska användningen av icke-förnybara resurser. En hållbar matproduktion kan bland annat bidra till att minska koldioxidutsläppen och andra miljöproblem.
• Rapporten betonar också vikten av att stärka småskaliga producenter och ge dem tillgång till mark, finansiella resurser och utbildning. Dessa producenter är ofta beroende av lokala marknader och har svårt att konkurrera med storskaliga producenter på globala marknader. Genom att stärka småskaliga producenter kan en mer rättvis och hållbar livsmedelsproduktion främjas.
• Rapporten beskriver att en hållbar matproduktion kan bidra till att nå målen för en hållbar utveckling och internationella samarbeten och politisk vilja är nödvändiga för att uppnå dessa mål.
• Rapporten visar att matpriserna fortsätter att stiga och att detta kan ha negativa konsekvenser för livsmedeltryggheten i världen.
• Rapporten visar att digitaliseringen av jordbrukssektorn fortsätter att öka och att detta kan bidra till att öka produktiviteten och effektiviteten. Digitaliseringen är viktig för företag och organisationer som arbetar inom jordbrukssektorn eller som vill investera i denna sektor.
• Rapporten understryker vikten av handeln med jordbruksprodukter, för att säkerställa livsmedelssäkerheten i världen och främja ekonomisk tillväxt för regeringar och organisationer som arbetar för att främja handel och utveckling inom jordbrukssektorn.

Du kan läsa hela rapporten här

Årets rapport har temat ”Agricultural Markets and Sustainable Development: Global value chains, smallholder farmers and digital innovations” . Den tar upp politiska insatser, innovativa mekanismer och digitala innovationer, som kan främja utvecklingsländernas och de småskaliga jordbrukarnas deltagande i globala värdekedjor. Bedömningen är att ungefär en tredjedel av den globala jordbruks- och livsmedelsexporten handlas inom en global värdekedja och passerar gränserna minst två gånger.

Ökningen av globala värdekedjor drivs av inkomsttillväxt, lägre handelshinder och tekniska framsteg, som har förändrat marknader och handelsprocesser, kopplat jordbrukare till handlare och konsumenter i olika regioner och länder. Genom att delta i globala värdekedjor kan småbrukare öka sin livsmedelsproduktion och inkomst, konstateras i rapporten. Småbrukare går dock ofta miste om fördelarna med globala värdekedjor. Dessutom kan uppkomsten av dessa, med de stränga kraven på livsmedelskvalitet, ytterligare marginalisera småbrukarna.

Samtidigt konstateras bl.a. att system för hållbarhetscertifiering kan främja rättvis handel, en bredare inkludering, icke-diskriminering och miljövänliga jordbruksmetoder. De kan också garantera säkrare arbetsvillkor, förbjuda barnarbete och uppmuntra investeringar.

Rapporten tittar också på förslag till riktlinjer för att hantera effekterna av COVID-19-pandemin på värdekedjor för livsmedel, både nationellt och globalt.

Omslagsbild från rapport: Cover photograph ©iStock.com/hadynyah. Viet Nam

 

 

Den förväntade ökningen i den globala handeln med jordbruksprodukter, tillsammans med skiftande handelsmönster och ett flertal olika risker för den globala tillgången på jordbruksråvaror, kommer att innebära ett ökat inflytande för handeln att styra över den globala livsmededelsförsörjningen. Det innebär att utmaningen för beslutsfattare är att säkerställa att utvidgning av handeln ska verkar för, och inte emot, utrotande av hunger och undernäring.

Att balansera kortsiktiga mål med långsiktiga blir framöver mycket viktigt med tanke på hur olika typer av störningar på marknaderna varierar stort och att s.k. marknadschocker sannolikt kommer att bli vanligare på grund av olika faktorer som väder och osäkerhet till följ av politiska åtgärder.