I rapporten presenteras nya globala uppskattningar som visar på en viss minskning av förekomsten av hunger under de senaste åren. Under 2024 beräknas mellan 638 och 720 miljoner människor ha upplevt hunger. Samtidigt beräknas cirka 2,3 miljarder människor ha levt med måttligt eller allvarligt otrygg livsmedelsförsörjning, en minskning jämfört med föregående år. Prognoser för perioden 2025–2030 indikerar en fortsatt nedgång i antalet undernärda, men trots detta förväntas omkring 512 miljoner människor fortfarande leva med hunger år 2030.
Rapporten konstaterar att utvecklingen skiljer sig åt mellan regioner. Otrygg livsmedelsförsörjning har ökat i Afrika, minskat i Latinamerika och Karibien samt gradvis sjunkit i Asien. Även i Oceanien, Nordamerika och Europa har otrygg livsmedelsförsörjning minskat något mellan 2023 och 2024, efter flera års ökning. Rapporten visar att kvinnor fortsatt drabbas i större utsträckning än män av otrygg livsmedelsförsörjning, och att människor på landsbygden är mer utsatta än de som bor i städer.
Av SDG-indikatorerna kopplade till nutrition visar rapporten endast tydlig förbättring vad gäller förekomsten av tillväxthämning (stunting) hos barn vilken har minskat från 26,4 procent år 2012 till 23,2 procent år 2024. De övriga indikatorerna för barns nutritionsstatus har inte visat någon betydande förändring. Indikatorerna för förekomsten av fetma bland vuxna respektive anemi bland kvinnor mellan 15 och 49 år visar båda på en negativ utveckling sedan 2012. För att nå de globala nutritionsmålen till 2030 betonar rapporten att snabbare framsteg inom samtliga näringsindikatorer krävs för både barn och vuxna.
Rapporten fokuserar till stor del på hur hög livsmedelsprisinflation i många länder har försvagat köpkraften och gjort det svårare, särskilt för låginkomsttagare, att ha råd med hälsosam mat. Rapporten konstaterar att den globala livsmedelsprisinflationen har ökat snabbare än den samlade inflationen sedan 2020 och pekar bland annat ut Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina som bidragande orsak.
Rapporten konstaterar vidare att livsmedelsprisinflation är associerad med ökad förekomst av otrygg livsmedelsförsörjning och lyfter att en tioprocentig ökning av livsmedelspriser i genomsnitt kan kopplas till en 3,5% ökning i förekomsten av måttligt och allvarligt otrygg livsmedelsförsörjning. Rapporten visar vidare att en tioprocentig ökning av livsmedelspriser i genomsnitt kan kopplas till en ökning om 2,7–4,3% i förekomsten av utmärgling (wasting) bland barn under fem år.
Rapporten konstaterar att tecken på förbättrade trender vad gäller hunger och otrygg livsmedelsförsörjning tyder på att insatserna som gjorts de senaste åren haft en positiv global effekt. Vikten av samordnad finans- och penningpolitik för att stabilisera marknaderna och främjande av öppen och motståndskraftig handel samt skydd av utsatta grupper betonas. Rapporten belyser också behovet av förbättrade datasystem och hållbara investeringar i ett resilient jordbruk, vilket anses vara avgörande för att garantera långsiktigt tryggad livsmedelsförsörjning och uppnå målet om att utrota hunger och undernäring till år 2030.
Läs rapporten i sin helhet här.