Mer än 10% av världens landareal är degraderad till följd av mänsklig påverkan. Den största andelen degraderad mark utgörs av jordbruksmark, men även skogsmark är kraftigt påverkad. Samtidigt ökar efterfrågan på skogsprodukter och konkurrerande markanvändning ökar klyftan mellan ekosystemens kapacitet och människors behov. Skogar hyser en stor del av global biologisk mångfald och spelar en nyckelroll i reglering av kol- och vattenkretsloppen samt bidrar till att minska risken för och konsekvenserna av torka, ökenspridning, markerosion, jordskred och översvämningar.
Rapporten fokuserar på skog- och landskapsrestaurering som en nödvändig respons på globala utmaningar som otrygg livsmedelsförsörjning, klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och markförstöring. Rapporten presenterar den senaste forskningen och innovationerna inom området och utforskar hur FAO:s medlemmar och partners kan stärkas i frågor som rör planering, implementering, uppföljning och uppskalning av restaureringsinsatser.
Rapporten framhäver tydliga framsteg i restaureringsinsatser, men för att nå det globala målet om att restaurera 30 procent av degraderade ekosystem till 2030 krävs en avsevärt snabbare genomförandetakt. Detta förutsätter starkare möjliggörande förutsättningar såsom samstämmig politik, institutionell kapacitet, långsiktig uppföljning och tillräcklig finansiering.
Restaurering av skog och landskap framhävs som en kostnadseffektiv lösning med stor positiv påverkan. Under gynnsamma förutsättningar kan restaurering generera upp till 30 USD för varje dollar som investeras. Kostnaden för att inte restaurera beräknas vara högre än den investering som krävs för att restaurera. Samtidigt förutsätter en lyckad restaurering att den skalas upp och att insatserna tar hänsyn till människor, styrs väl samt är tillräckligt finansierade.
Restaurering och förebyggande av degradering av skog och mark kan tillsammans bidra med en betydande del av de utsläppsminskningar som krävs fram till 2030. Dessa beräknas kunna leverera omkring en tredjedel av den utsläppsminskning som krävs för att begränsa klimatförändringarna. Utöver det betonar rapporten att restaurering inte enbart ger miljömässiga vinster utan också stärker försörjningsmöjligheter, landsbygdsutveckling och lokala ekonomier.
Ett centralt budskap i rapporten är att restaurering bör genomföras utifrån ett landskapsperspektiv, där olika markanvändningar och intressen samordnas för att skapa långsiktigt hållbara resultat. För att nå de långsiktiga restaureringsmålen lyfter rapporten fram fyra ömsesidigt förstärkande dimensioner: människor, mark, finansiering och företagande samt samstämmig politik och lagstiftning. Tillsammans bidrar dessa till mer effektiva restaureringsinsatser och skapar förutsättningar för långsiktigt hållbara ekologiska och socioekonomiska resultat.
Läs rapporten i sin helhet här.