State of School Feeding Worldwide 2022 (WFP)

Rapporten School Feeding Worldwide (2022) redogör hur mat påverkar elevernas hälsa och utbildning och ger insikt i betydelsen av skolmatprogram runt om i världen. Rapporten undersöker skolmatsprogram i 135 länder och visar hur dessa skolmatsprogram kan ha en positiv inverkan på elevernas hälsa, utbildning och det allmänna välbefinnandet.

WFP. 2022. State of School Feeding Worldwide 2022. Rome, World Food Programme.

WFP betonar att det är viktigt att notera att skolmatsprogram är en viktig del av de globala insatserna för att främja hållbar utveckling och bekämpa hunger. Att investera i skolmatsprogram leder till att elevernas hälsa och koncentration i förhållande till sina studier förbättras, samtidigt som det stödjer hållbara jordbruksmetoder och minskar matsvinnet. Det är också viktigt att skolmatsprogram utformas för att möta elevernas specifika behov och kulturella vanor och att samhället och föräldrar involveras i programmen. Finansiering är också en utmaning, men det finns möjligheter till innovativa finansieringslösningar och samarbeten med olika intressenter.

År 2020, innan Covid 19-pandemin slog till, hade cirka 388 miljoner barn tillgång till skolmat. 2022 hade antalet barn som har tillgång till skolmatsprogram ökat med 30 miljoner vilket innebär att sammanlagt 418 miljoner barn över hela världen nu har tillgång till skolmatsprogram. Andelen låginkomstländer som själva finansierar skolmatsprogram har ökat från cirka 30 procent 2020 till 45 procent 2022 och omfattar cirka totalt 392 miljoner USD. Under samma period har det dock skett en minskning av det internationella stödet, från cirka 267 miljoner USD  år 2020 till 214 miljoner USD år 2022. Återhämtningen efter Covid-19 pandemin har varit minst effektiv hos låginkomstländer, och skolmatsprogram saknas fortfarande där det behövs som mest.

Rapporten fastslår att skolmatsprogram har skapat cirka fyra miljoner direkta jobb i 85 länder, 1 377 jobb för varje 100 000 barn tar del av skolmatsprogram. De flesta av dessa jobb är relaterade till att laga mat vilket gynnar lokala kockar och små företag och de flesta av dem är ledda av kvinnor. Det krävs dock finansieringar och samarbeten mellan olika intressenter för att upprätthålla och förbättra skolmatsprogrammen.

Rapportens budskap är bland annat att:

  • skolmatsprogram spelar en viktig roll för att förbättra elevernas hälsa och näringsintag. Detta är särskilt viktigt för elever som lever i fattigdom och har begränsad tillgång till näringsrik mat.
  • skolmatsprogram kan också ha en positiv inverkan på elevernas närvaro och prestationer i skolan. Genom att erbjuda eleverna en näringsrik måltid kan man öka deras koncentration, motivation och kognitiva förmågor.
  • För att vara effektiva måste skolmatsprogrammen vara utformade för att möta de specifika behoven hos eleverna och anpassas till lokala och kulturella matvanor. Det är också viktigt att involvera samhället och föräldrar i utformningen och genomförandet av programmen.
  • finansiering av skolmatsprogram kan vara en utmaning för många länder, särskilt de med begränsade resurser. Därför är det viktigt att hitta innovativa finansiella lösningar och samarbeta med internationella organisationer och privata sektorn.
  • Skolmatsprogram kan också ha positiva effekter på miljön genom att främja hållbara jordbruksmetoder och minska matsvinnet.
  • skolmatsprogram kan bidra till att främja globala mål för hållbar utveckling, inklusive minskad hunger, förbättrad utbildning och hälsa samt främjande av hållbara jordbruksmetoder.
  • initiativ för hållbar finansiering är nödvändiga för att hjälpa låginkomstländer att identifiera nya och effektiva sätt att finansiera program och att hjälpa alla länder att övergå till ökad självförsörjning.

Du kan läsa hela rapporten här: