OECD-FAO Agricultural Outlook 2021–2030 analyserar utvecklingen inom jordbrukssektorn och fisket för den kommande tioårsperioden på nationell, regional och global nivå. Rapporten tas fram i samarbete mellan OECD och FAO, tillsammans med medlemsländer och internationella organisationer för råvaror inom jordbruks- och fiskesektorn.
Utmaningar med anledning av Rysslands aggression mot Ukraina
Rapporten publiceras i en tid när utmaningarna är många vad gäller tryggad livsmedelsförsörjning i världen, inte minst med anledning av Rysslands aggression mot Ukraina, och Covid-19-pandemin. Höga livsmedelspriser och höga priser på insatsvaror för jordbruket kombinerat med krig, konflikt och klimatförändringar har påverkat antalet hungrande i världen negativt. Priserna på jordbruksvaror och livsmedel är höga på grund av återhämtning efter pandemin, kombinerat med marknadsosäkerheter på grund av Rysslands aggression mot Ukraina.
Rapporten presenterad
Makroekonomi och livsmedelskonsumtion
De makroekonomiska utsikterna för de kommande 10 åren är också särskilt osäkra. Medan den globala ekonomin förväntas återhämta sig från covid-19-pandemin, ökar kriget i Ukraina osäkerheterna. I april 2022 beräknade Internationella valutafonden (IMF) att den globala BNP växer med 2,7 % per år i genomsnitt över nästa decennium, vilket är lägre än prognoserna före kriget i Ukraina.
Den globala livsmedelskonsumtionen, som utgör den huvudsakliga användningen av jordbruksråvaror, förväntas öka med 1,4 % per år under det kommande decenniet, och kommer främst drivas av befolkningstillväxten i världen. Ökad efterfrågan på livsmedel kommer att drivas på av låg- och medelinkomstländer, medan den i höginkomstländer kommer begränsas av långsam befolkningstillväxt och en sannolik mättnad i konsumtionen per capita av flera livsmedelsgrupper. Den beräknade utvecklingen vad gäller dieter och kosthållning kommer till stor del avgöras av inkomstnivåerna under det kommande decenniet. I höginkomstländer förväntas en ökad oro för hälsa, miljö och klimat resultera i en minskning av konsumtionen av socker per capita och en begränsad ökning i konsumtionen av animaliskt protein. Däremot förväntas konsumenter i medelinkomstländer öka sin livsmedelskonsumtion, med ökande andelar animaliska produkter och fetter under de kommande tio åren. Dieter i låginkomstländer kommer fortsatt och i huvudsak baseras på stapelvaror, som olika typer av spannmål, och prognoserna tyder på att livsmedelskonsumtionen inte kommer att öka tillräckligt för att uppfylla mål 2 om ingen hunger till 2030.
Ökad jordbruksproduktion och minskade utsläpp av växthusgaser
Under det kommande decenniet förväntas den globala jordbruksproduktionen öka med 1,1 procent per år, främst med produktionsökningar i medel- och låginkomstländer. Rapporten visar att ökad tillgång till insatsvaror samt ökade produktivitetshöjande investeringar i teknik, infrastruktur och utbildning är avgörande drivkrafter för jordbruksutveckling. Dock ger långvariga ökningar i priser för energi- och insatsvaror för jordbruket (t.ex. handelsgödsel) kommer att höja produktionskostnaderna och kan begränsa produktivitetsökningar under de kommande åren. Drivkrafter för ökad avkastning från odling av jordbruksgrödor kommer av ökade investeringar, förbättrad förvaltning och kunskapsutveckling
Rapporten belyser jordbrukets betydande bidrag till klimatförändringarna. Cirka 30 procent av väldens totala växthusgasutsläpp kommer från jordbruks- och livsmedelsproduktion. Direkta växthusgasutsläpp från jordbruket beräknas öka med 6 procent under det kommande decenniet, där boskap som står för 90 % av ökningen. Ändå kommer jordbrukets utsläpp att öka i lägre takt än produktionsökningen. Det krävs dock ytterligare åtgärder och ansträngningar för att jordbrukssektorn ska kunna minska utsläppen av växthusgaser på ett effektivt sätt, i linje med Parisavtalet. Det inkluderar bland annat storskalig tillämpning av klimatsmarta produktionsmetoder och teknologier, särskilt vad gäller boskap.
Handel för tryggad livsmedelsförsörjning
Rapporten visar att handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter är avgörande för världens tryggade livsmedelsförsörjning, och bidrar till ökade inkomster på landsbygden i många regioner. Globalt förväntas handeln med de viktigaste jordbruks- och livsmedelsprodukterna växa i takt med produktionsökningen under det kommande decenniet. Vissa regioner förväntas exportera en ökande andel av sin inhemska produktion (t.ex. Latinamerika och Karibien, Europa och Centralasien), medan andra regioner förväntas importera en ökande andel av sin totala livsmedelskonsumtion (t.ex. Afrika söder om Sahara). Utvecklingen belyser ett ömsesidigt beroende mellan handelspartner och understryker den avgörande betydelsen av ett välfungerande, öppet och regelbaserat multilateralt handelssystem.
Mer behöver göras för att nå målen om ingen hunger och minskade utsläpp av växthusgaser
Rapporten visar att mer behöver göras för att nå målen om ingen hunger och minskade utsläpp av växthusgaser. De prognostiserade ökningarna av jordbruks- och livsmedelsproduktionen och de minskade utsläppen av växthusgaser är inte tillräckliga. Produktionen behöver öka med 28 procent de kommande tio åren, vilket är tre gånger högre än produktionsökningarna under den föregående tioårsperioden.
Enligt rapporten behövs omfattande åtgärder för att öka investeringar i jordbruket, främja innovation och möjliggöra överföring av kunskap, teknik, metoder för hållbar produktivitetsökning, minskade utsläpp av växthusgaser och den fortsatta omvandlingen mot hållbara livsmedelssystem.
Ta del av mer information och rapporten i sin helhet här: OECD-FAO Agricultural Outlook – OECD-FAO Agricultural Outlook (agri-outlook.org)