Rapporten, som publicerades i början av maj, visar att 193 miljoner människor i 55 länder världen över led av akut otrygg livsmedelsförsörjning under 2021. Det är en kraftig ökning från 155 miljoner människor 2020, och 135 miljoner människor 2019. Av dessa befann sig 39,2 miljoner människor i 36 länder på randen till svält. Konflikt är den i tyngsta faktorn bakom den ökade akuta hungern. 139 miljoner människor i 24 länder led av konfliktorsakad hunger 2021, en ökning från 99 miljoner människor 2020. Extremväder (23,5 miljoner människor) och ekonomiska chocker (30,2 miljoner människor) är andra bakomliggande faktorer.
Världens 10 svåraste hungerkriser, som utgjorde cirka 70 procent av antalet akut hungrande under 2021 var Demokratiska Republiken Kongo, Afghanistan, Etiopien, Jemen, norra Nigeria, Syrien, Sudan, Sydsudan, Pakistan och Haiti. Över 570 000 människor i Etiopien, Sydsudan, Jemen, Madagaskar levde i svältliknande förhållanden – den högsta siffran sedan rapporterna började utges 2016. Den globala hungern har ökat varje år sedan 2018 och ökningen 2021 är den största hittills i rapportens historia. Prognoserna för 2022 pekar på att situationen kan förvärras kraftigt i norra Nigeria, Jemen, Burkina Faso och Niger på grund av konflikt, och i Kenya, Sydsudan och Somalia på grund av uteblivet regn. Även i Ukraina väntas hungern öka.
Enligt FN är det den värsta hungerkrisen på 50 år, och konsekvenserna av Rysslands aggression mot Ukraina är betydande och stora risker föreligger, inte minst för importberoende låg- och medelinkomstländer, med höga priser på livsmedelsprodukter och insatsvaror för jordbruket. FAO:s prisindex ligger på de högsta nivåerna någonsin.
Rapportens rekommendationer pekar på behovet av åtgärder inom fyra områden:
1) föregripande åtgärder och handling för att stärka livsmedelssystem och minska behovet av humanitärt livsmedelsstöd;
2) ökat stöd till lantbrukare och landsbygdssamhällen i särskilt utsatta länder;
3) krafttag från det internationella samfundet för att motverka och bemöta konsekvenserna av stigande livsmedelspriser, i synnerhet mor bakgrund av effekterna av Rysslands aggression mot Ukraina;
4) mer effektiva och hållbara former av humanitärt stöd, till exempel icke-öronmärkt kärnstöd.
Du kan ta del av hela rapporten här: Global Report on Food Crises 2022
Du kan ta del av ett gemensamt pressmeddelande från FAO, WFP och EU här: Pressmeddelande
Läs mer
Du kan ta del av information om FAO:s prisindex på FAO:s hemsida: Food Price Index
Du kan ta del av FAO:s åtgärder med anledning av Rysslands aggression mot Ukraina på FAO:s hemsida: In Focus – Ukraine (fao.org)