Sverige stödjer FN-program för kvinnors ekonomiska egenmakt på landsbygden
Kvinnorna utför oftast den största delen av arbetet i ett lantbruk i utvecklingsländer. Men begränsad tillgång till och kontroll över de resurser som behövs för produktionen liksom hälsovård och utbildning är bland de många utmaningar de står inför. De förvärras ytterligare av globala livsmedels- och ekonomiska kriser men även av klimatförändringarna. För att hantera dessa utmaningar stödjer Sida sedan 2014 FN:s gemensamma program för att öka jämställdhet och stärka landsbygdskvinnors ekonomiska egenmakt. Programmet genomförs i sju länder – Etiopien, Guatemala, Kirgizistan, Liberia, Nepal, Niger och Rwanda.
The Joint Programme on Accelerating Progresss towards the Economic Empowerment of Rural Women (JP RWEE) markerar en ny sorts samverkan mellan fyra FN-organ – FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD), FN:s livsmedelsprogram (WFP) och UN Women. Varje organisation bidrar med en tydlig komparativ fördel: FAO:s speciella tekniska kunskap och bidrag till policy kring jordbruk och tryggad livsmedelsförsörjning; IFAD:s medfinansiering till investeringsprogram på landsbygden och innovativa metoder för att främja mer jämställda förhållanden i hushållen; WFP:s innovationer när det gäller livsmedelsbistånd som ”Food for Assets” och ”Purchase for Progress”; och UN Women’s starka anknytning till kvinnorörelser och ledarskap för att främja jämställdhet. Samarbetet syftar till att stärka jämställdhet inom den mångfald områden som begränsar kvinnors ekonomiska egenmakt. Programmet fokuserar på två huvudgrupper av kvinnor; de mest sårbara, fattigaste och icke läs- och skrivkunniga kvinnorna, som ofta förbises i konventionella ekonomiska program som syftar till att stärka kvinnors ekonomiska egenmakt; och kvinnliga entreprenörer som redan är organiserade i producentorganisationer eller kooperativ, som har potential att öka sin affärsverksamhet.
Sverige har varit största bidragsgivare till programmet, som har redovisat tydliga resultat av insatserna i fält, inte bara för kvinnor utan också för deras familjer och samhällen. För att nå ekonomisk jämställdhet behövs dock även social och politisk makt. Programmet har därför också bidragit till kvinnors politiska deltagande, vilket t.ex. har lett till att kvinnor har fått större inflytande i beslut på lokal nivå. Läs mer här:
Mot ett medvetet jämställdhetsarbete inom skogsbruket i Västafrika
Även inom skogsbruk är det viktigt att uppmärksamma jämställdhetsaspekter och vad skogen betyder för kvinnors försörjning och som närmiljö, inklusive sociala aspekter (som kunskap och kännedom om skogen samt tillhörighet och identitet kopplad till skogen). Kvinnor har i större utsträckning än män ofta sidoinkomster från skogen, till exempel från medicinalväxter, djurfoder eller ved (non-timber forest products, NTFPs). Detta och andra aspekter på jämställdhet uppmärksammades i ett regionalt skogsprojekt som FAO och ECOWAS (Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap) implementerar gemensamt i Västafrika och som Sida ger stöd till (Global Transformation of Forests for People and Climate, 2019-2023). Det har resulterat i en analys och handlingsplan för integration av jämställdhet inom programmet (feb, 2020). Programmet inkluderar 15 länder i regionen och syftar till att bidra till att öka kunskapen om skogen, till god skogsförvaltning samt även till att ta fram goda exempel på hållbart brukande av skog och mark i människors närmiljöer. Länderna som deltar lär sig av varandras erfarenhet och kommer fram till vad som är bra eller bästa hanteringen. Några områden som uppmärksammas och som ska förbättra jämställdhetsfrågor inom programmet är att;
- Alla i projektet utbildas i jämställdhetsfrågor.
- Projektinformation bryts ner utifrån kön och handlingsplan, mål och indikatorer för jämställdhet upprättas.
- Kapacitet för analys och bedömning av jämställdhet utvecklas, så att konsekvenser av avskogning tydligt framgår både när det gäller män och kvinnor.
- Balans i män och kvinnors deltagande inom programmet samt att kvinnor representeras i beslutsfattande organ.
Det tar ofta flera år att jobba in ett jämställdhetstänkande i en organisation, efter att en jämställdhetsanalys och handlingsplan har gjorts. Så är det ofta även inom svenska organisationer. Kvinnor och mäns omedelbara behov liksom de mer långsiktiga målen för jämställdhet måste få bottna ordentligt i verksamheten för att därefter genomföras internt och bli norm. Inte sällan blir det ett ömsesidigt lärande, inte bara beträffande kvinnor och män som deltar i programmet, utan även mellan en givare som Sida och partnerorganisationer i Syd.
Källa: Global Transformation of Forests for People and Climate: A Focus on West Africa. Gender analysis and Action Plan. Prepared by the Food and Agriculture Organisation of the United Nations (FAO), February 26, 2020.
Förbättrat jämställdhetsarbete inom jordbrukssektorn i Tanzania
Svenska ambassaden i Dar es Salaam har, tillsammans med Sida i Stockholm, utvecklat en innovativ arbetsmetod för ökad jämställdhet i sina pågående program. Man ville gå från att tala om jämställdhetsintegrering till att identifiera konkreta åtgärder för ett bättre resultat. Det skedde i workshops med samarbetspartners genom ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter, kunskap och coaching, men att de själva skulle hitta sätt att finjustera sina program för att inkludera jämställdhet.
Genomförandet skedde med ambassadens samarbetspartners i den privata sektorn, bl.a. jordbruket, där man såg de största utmaningarna men samtidigt störst nytta. Arbetet startade med en workshop där man utbytte erfarenheter och ökade kunskapen om jämställdhetsintegrering samt identifierade strategiska insatser. Resultatet ledde till en större förståelse för var det fanns brister i olika värdekedjor och hur de kunde förbättras. Varje samarbetspartner fick i uppdrag att utveckla sina egna jämställdhetsplaner och återrapportera insatser. Resultatet har varit gott och deltagarna har utvecklat en WhatsApp-grupp, som rapporterar om framsteg på en nästan daglig basis. Flera ambassader i Afrika har uttryckt intresse för att genomföra liknande finjustering i sina program.