Geopolitisk utveckling driver den aktuella utvecklingen på världens spannmålsmarknad

En utdragen och eventuellt intensifierad konflikt mellan Ryssland och Ukraina fortsätter vara den viktigaste riskfaktorn för spannmålspriserna framöver. Det konstaterar AMIS i sin senaste analys av marknadsläget på världens spannmålsmarknader.

Prisrörligheten på världsmarknaderna för jordbruksprodukter är av sällan skådat slag. AMIS konstaterar i sin oktoberanalys att prissvängningarna är fler och större vid prisuppgångarna 2007/2008 respektive 2012/2013 och drar slutsatsen att den geopolitiska utvecklingen med Rysslands invasion av Ukraina är en viktig faktor bakom utvecklingen.

Efter toppnoteringar i slutet av maj har FAOs livsmedelsprisindex fallit tillbaka till nivån innan Rysslands invasion av Ukraina.

Livsmedelspriserna ligger dock kvar på en hög nivå jämfört med 2020 och 2021 och det finns enligt AMIS ett fortsatt tryck uppåt på priserna. Den geopolitiska utvecklingen är inte det enda som påverkar den aktuella marknadsutvecklingen. Det är en lång rad faktorer som bidrar, enligt AMIS.  Lagernivån för en del produkter är låg i förhållande till användningen, kostnaden för energi och gödselmedel är hög och väderförhållandena har vart dåliga i flera nyckelområden för produktionen.

Geopolitiska risker lyfts emellertid fram som värda sin egen mässa i AMIS analys. Detta hänger samman med att de skiljer sig från andra mer traditionella marknadschocker. Det är viktigt att förstå hur de är annorlunda när man ska analysera de konsekvenser utvecklingen kan få på marknaden framåt. Geopolitiska risker kan lätt också skapa en mer fragmenterad marknad och möblera om i handeln. De skiljer sig från andra chocker genom att de uppträder plötsligt och mer oförutsägbart på grund av att liknande händelser att jämföra med saknas. Det gör att det blir svårare att bedöma typen av påverkan dess varaktighet. Marknaden tenderar därmed lätt att överreagera, särskilt som den i hög grad reagerar på nyhetsrubriker och rykten som förstorar hotet, risken och osäkerheten. Fakta tenderar däremot lugna marknaderna.

AMIS illustrerar med exemplet att det faktiska undertecknandet av Svartahavsinitiativet fick en relativt liten inverkan på marknaderna, eftersom utsikterna att öppna en spannmålskorridor från Ukraina redan hade pressat priserna. Tittar man, såsom AMIS, närmare på hur vetepriset rört sig de senaste sju månaderna är det mycket tydligt hur terminspriserna på världens börser rört sig efter hur marknadens aktörer tolkat det relativa läget i konflikten och hur detta kan komma att påverka den internationella tillgången och tillgängligheten för vete.

AMIS poängterar också att sambandet mellan rörligheten på spannmålsmarknaden och den geopolitiska risken kan gå i båda riktningarna, det vill säga osäkerhet på spannmålsmarknaden kan också utlösa geopolitiska spänningar som sin tur kan ge risk på marknaden.

Det är få tillfällen på senare år där geopolitik haft den betydelse vi ser idag för prisbildningen på marknaden. Prisuppgången 2007/2008 är ett exempel där en kraftig prisuppgång på spannmålsmarknaden, föranledd av en kombination av faktorer både på utbuds- och efterfrågesidan, ledde till geopolitiska spänningar med matupplopp i stora delar av Arabvärlden.

Det känns rimligt att sammanfatta AMIS särskilda analys med att en väl fungerande spannmålsmarknad är viktig både för att minimera risken för att geopolitisk spänning uppstår och för att minimera konsekvenserna på marknaden i ett läge där geopolitisk spänning utlöst stora prisrörelser. AMIS marknadsövervakning är därmed mycket viktig för att hjälpa till att minimera en överdriven och nyckfull utveckling på världens spannmålsbörser. Att sprida kunskap om fundamenta, det vill säga vad som verkligen sker i verkligheten med produktion, konsumtion, export och lager ligger i allas intresse.

 

Christina Furustam, ledamot i svenska FAO-kommittén