FAO’s Status of Women in Agrifood Systems

Den 13 april lanserar FAO sin nya rapport Status of Women in Agrifood Systems. I rapporten ingår en stor mängd data om jämställdhet och kvinnors egenmakt i livsmedelssystemen och lantbruket. Data pekar på att utvecklingen har backat sedan den senaste rapporten 2011. Några ljusglimtar finns dock, bland annat när det gäller tillgång till digitalisering. Lanseringen av rapporten skedde på flera ställen i världen parallellt. Sverige medverkade vid lanseringen på FAO i Rom den 13 april där statssekreterare Dan Ericsson talade.

Statssekreterare Dan Ericsson talar vid lanseringen av rapporten The Status of Women in Agrifood Systems, 13 april 2023

The Status of Women in Agrifood systems är den första rapporten i sitt slag som FAO har publicerat sedan 2011. Den fokuserar i första hand på kvinnor i livsmedelssystem och har en faktamässig ingång. Rapporten visar att utvecklingen går bakåt på flera områden dvs kvinnor har sämre förutsättningar idag än 2011.

Livsmedelssystemen (från produktion och vidare i kedjan) är en av de största arbetsgivarna för kvinnor. Trots detta är kvinnors roll ofta marginaliserad och de har sämre förutsättningar vad gäller lön, tillgång till land, insatsvaror, finansiering m.m. än män. Många länder noterar detta i sina policyer men få åtgärder genomförs sedan i praktiken. Enligt rapporten är sociala normer och regler det största hindret för jämställdhet och är samtidigt svårast att ändra. Detta leder till att produktiviteten är lägre men hindrar också samhällets utveckling på en rad andra sätt.

Ser man till lösningar anger rapporten bland annat att breda lösningar fungerar bättre, dvs tillvägagångssätt som är transformativa och inkluderande samt angriper strukturell diskriminering och riktar sig bredare än till bara kvinnor. Lokala insatser som bemöter flera ojämlikheter samtidigt bidrar till att minska klyftan mellan män och kvinnor.

Landrättigheter är centrala och att fler kvinnor får möjlighet att äga mark är en viktig reform som leder till jämställdhet på bredare front. Sociala skyddsprogram har också visat sig ökat kvinnors anställningsbarhet och deras resiliens.

Några siffror från rapporten:

  • Livsmedelssystemet är en stor arbetsgivare for både män och kvinnor, ca 36% kvinnor och 38% män som arbetar är anställda inom livsmedelssystemen (globalt), vilket är en nedgång med ca 10 % sedan 2005.
  • Kvinnliga arbetare är betydligt mer benägna att arbeta deltid eller i utsätta positioner än manliga arbetare.
  • Kvinnor som arbetar med lönearbete inom jordbruket tjänar 82 cent för varje dollar som män tjänar.
  • Gapet i mellan könen gällande produktivitet är ca 24 % vid en gård av samma storlek
  • Män har större ägande-rätt över jordbruksmark än kvinnor i 40 av 46 länder.
  • Gapet i mellan könen i tillgång till mobilt internet för låg- och medelinkomsttagare länderna minskade från 25% till 16% mellan 2017 och 2021, och gapet i mellan könen i tillgång till bankkonton minskade från 9 procentenheter till 6 procentenheter.
  • Medan 75% av policydokument som rör jordbruk och landsbygds-utveckling från 68 länder erkänner kvinnors roll och/eller kvinnors utmaningar inom jordbruk och landsbygdsutveckling, inkluderade endast 19% könsrelaterade policymål.
  • Att minska gapet i mellan könen inom jordbruks- och livsmedelssystemet skulle öka den globala BNP med 1 procent, vilket innebär en minskning av den globala matosäkerheten med cirka 2 procentenheter, vilket minskar antalet matosäkra människor med 45 miljoner.

Rapporten finns tillgänglig inom kort.