Kärnan i FAO:s appell är att jordbruket är den mest underutnyttjade men mest kostnadseffektiva vägen till att minska hunger. Trots att upp till 80 procent av de som upplever akut otrygg livsmedelsförsörjning bor på landsbygden och producerar mat går endast 5 procent av humanitärt livsmedelsbistånd till att stödja produktion. Samtidigt visar FAO:s data att varje investerad dollar i jordbruk i genomsnitt genererar tre dollar i lokal matproduktion. En ökning av jordbrukets andel av biståndet skulle därför kunna ge betydligt större effekt än dagens fokus på livsmedelsdistribution. FAO lyfter exempel som Afghanistan, där omfattande jordbruksstöd bidrog till att halvera förekomsten av akut otrygg livsmedelsförsörjning trots svåra utmaningar avseende klimat och konflikter.
Appellen efterfrågar totalt 2,5 miljarder USD för att nå över 100 miljoner människor i 54 länder. Av dessa avser 1,5 miljarder akuta insatser för snabb återställning av produktion såsom utsäde, insatser för djurhälsa, foder och kontantstöd, medan 1 miljard ska finansiera fleråriga resiliensprogram som stärker lokala livsmedelssystem, marknader, vattenresurser och katastrofberedskap. Ytterligare 70 miljoner ska finansiera globala system för data, analys, tidig varning och samordning som är avgörande för att styra begränsade resurser rätt.
FAO betonar att jordbrukets roll är central i alla delar av krishanteringen: från att förhindra svält i belägrade områden, till att minska effekterna av klimatkatastrofer, till att skapa hållbara lösningar för flyktingar och värdsamhällen. Organisationen lyfter att förebyggande insatser är särskilt kostnadseffektiva. Exempelvis kan en investering i djurvaccination vara hundratals gånger billigare än att ersätta förlorade boskap. Trots detta går mindre än 1 procent av global humanitär finansiering till föregripande arbete, så kallad anticipatory action.
Behoven varierar regionalt men följer gemensamma mönster. I Asien och stillahavsområdet är klimatrelaterade katastrofer, översvämningar samt gränsöverskridande skadedjur och sjukdomar de främsta hoten mot livsmedelsförsörjningen. Afrika är den hårdast drabbade kontinenten, med flera länder i IPC 3–5 till följd av en kombination av konflikt, klimatstress och ekonomiska chocker. I Latinamerika och Karibien är klimatförändringar, ekonomisk instabilitet och våld centrala drivkrafter, särskilt i Haiti. I Europa och Centralasien lyfts konflikten i Ukraina som den största faktorn, med omfattande skador på jordbruksinfrastruktur och marknader. I samtliga regioner är FAO:s fokus att stärka lokal produktion, återställa försörjningsmöjligheter och minska beroendet av långvarigt humanitärt stöd.
FAO:s resultat från 2024 visar att jordbruksinsatser ger betydande effekt: 42,4 miljoner människor nåddes, varav 23 miljoner kunde producera egen mat. Boskapsstöd nådde 13,6 miljoner människor, och kontantstöd gavs till 4,5 miljoner. Effekterna inkluderade ökade skördar, minskad undernäring, stabiliserade marknader och minskat behov av negativa ”copingstrategier”. Dessa resultat används som argument för att skala upp jordbruksstödet i humanitära kontexter.
Sammanfattningsvis argumenterar FAO för att biståndssektorn måste omprioritera: från att främst hantera symtom genom livsmedelsdistribution till att investera i lösningar som adresserar orsakerna till hunger. I en tid av minskande resurser och ökande behov ses jordbruket den mest kostnadseffektiva vägen att rädda liv, stärka resiliens och minska framtida humanitära behov.
FAO. 2025. FAO’s Global Emergency and Resilience Appeal 2026 – Time to maximize the impact of every $ € £ ¥. Rome.
Läs appellen här: FAO’s Global Emergency and Resilience Appeal 2026 | FAO Emergency and Resilience | Food and Agriculture Organization of the United Nations