FAO presenterar ny handlingsplan för antibiotikaresistens (AMR)

FAO har tagit fram en handlingsplan för antibiotikaresistens (antimikrobiell resistens, AMR) för åren 2021–2025 som ska fokusera globala ansträngningar för att hantera AMR i livsmedels- och jordbrukssektorerna. Syftet med planen är att påskynda framsteg i att utveckla och genomföra multisektoriella nationella handlingsplaner i världen och uppmärksamma strategiska prioriteringar och expertområden där FAO kan ge stöd.

Handlingsplanen har tagits fram av en tvärvetenskaplig arbetsgrupp vid FAO för att säkerställa att alla relevanta dimensioner beaktas, inkluderat mark- och vattendjurs hälsa, växtodling, livsmedels- och fodersäkerhet, genetiska resurser, naturresurshantering, riskkommunikation och beteendeförändring. Handlingsplanen presenterades den 19 november under den globala veckan som uppmärksammar problemet med AMR, som pågår 18–24 november.

AMR innebär att läkemedelsresistenta infektioner är ett hot mot människors, djurs, växters och miljöns hälsa. Antibiotikaresistens kallas ibland för den tysta pandemin. Den växer i det tysta men orsakar globalt hundratusentals människors död varje år. Utan fungerande antibiotika ställs mänskligheten inför en mycket svår utmaning. Dagens moderna sjukvård är inte möjlig utan effektiva antibiotika och att kunna behandla sjukdomar hos djur är en förutsättning för att trygga den globala livsmedelsförsörjningen.

Sverige ledande aktör i arbetet mot AMR

Sverige har mycket kunskap och erfarenhet att bidra med i det globala arbetet mot antibiotikaresistens och är efterfrågade i FN-systemet. Regeringen beslutade om en uppdaterad strategi för arbetet mot antibiotikaresistens under 2020. Sverige arbetar aktivt och strategiskt med antibiotikaresistens på flera olika sätt:

  • Sverige är givare till fonden ”Antimicrobial Resistance Multi-Partner Trust Fund” som är skapad av Världshälsoorganisationen (WHO), FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och Världsorganisationen för djurhälsa (OIE) för att stödja implementeringen av låg- och medelinkomstländers handlingsplaner mot antibiotikaresistens i ett brett tvärsektoriellt helhetsperspektiv.
  • Sverige har haft flera lyckade samarbeten med FN där den svenska modellen har fått stor spridning. Olika sampublikationer har visat att sjukdomsutbrott kan förhindras med god djurhållning, vilket minskar behovet av antibiotika.
  • Sverige har även varit starkt bidragande till att nya internationella standarder för AMR i livsmedelkedjan kunde antas av Codex Alimentarius under hösten. Även Sveriges engagemang inom OIE bidrar till en globalt ökad djurhälsa med minskat behov av antibiotika samt en säker handel med djur och djurprodukter.
  • På EU-kommissionens uppdrag stödjer Sverige också andra länder att effektivisera sitt AMR-arbete.
  • I internationella sammanhang går Sverige i täten för att belysa miljöns betydelse för uppkomst och spridning av AMR. Spridning av antibiotika till miljön kan ske exempelvis vid tillverkning. I budgetpropositionen för 2021 aviserade regeringen en försöksverksamhet kring en miljöpremie i läkemedelsförmånssystemet.
  • Socialminister Lena Hallengren är Sveriges representant och nyligen utsedd vice ordförande i den globala ledargruppen för AMR, en högnivågrupp tillsatt av FN:s generalsekreterare. I gruppen arbetar man för att främja agerande kring AMR på högsta politiska nivå. Sverige är också medlem i en sammanslutning av hälsoministrar från ett 20-tal länder (Alliance of Champions) som samarbetar för att lyfta frågan om AMR inom FN-systemet.

Du kan också ta del av en konstutställning som presenterades 18 november vid FN:s högkvarter i Geneve, på initiativ av Sverige och Storbritannien. Utställningen visas under den globala veckan för att uppmärksamma problemet med AMR.