Över tre år har gått sedan Ryssland inledde sitt fullskaliga invasionskrig i Ukraina, med fortsatta konsekvenser för den nationella och globala livsmedelsförsörjningen. Förstörelsen och förlusterna för den ukrainska jordbrukssektorn beräknas av Världsbanken uppgå till nästan 84 miljarder USD.[1] Skadan omfattar bland annat förstörda lager och vattenbrukssystem samt påtvingad boskapsslakt. Ukraina drabbas samtidigt av världens största föroreningskris, med över 138 tusen kvadratkilometer land och 14 tusen kvadratkilometer vatten i riskzonen på grund av explosiva kvarlämningar från krig och landminor.
FAO:s nya krisresponsplan syftar till att stödja över en halv miljon utsatta människor i Ukraina genom att återställa jordbruksproduktion, skydda inkomster och bygga upp långsiktig resiliens i Ukrainas livsmedelssystem. Planen bygger på tre pelare: katastrofbistånd för omedelbara behov, minröjning och återställande av förorenad mark, samt långsiktiga åtgärder för att förbättra jordbrukarnas tillgång till marknader. De tre pelarna kommer att stödjas av regelbundna tekniska analyser och bedömningar, som ska underlätta att forma riktade insatser, svara mot de omedelbara behoven och säkerställa att tidiga återhämtningsåtgärder kommer i tid och är effektiva.
Målet med planen är att drabbade jordbrukare ska kunna återgå till produktion, minska beroendet av humanitärt bistånd och bidra till att säkra det nationella livsmedelssystemet. FAO:s krisresponsplan fokuserar särskilt på att stödja småskaliga producenter och familjer på landsbygden vid fronterna. Aktiviteter för omedelbara behov är planerade till det första året medan återhämtningsåtgärder pågår över hela tvåårsperioden.
FAO uppskattar att 150 miljoner USD behövs över de kommande två åren för att genomföra planen och uppmanar sina internationella samarbetspartners att bidra till den hållbara och långsiktiga resiliensen i Ukrainas livsmedelssystem.
Läs FAO:s tvååriga krisresponsplan för Ukraina här