Covid19-pandemins effekter på global livsmedelsförsörjning – utblick från Rom

Hur påverkar den pågående Covid 19-pandemin livsmedelsförsörjningen och hur klarar FAO av sitt viktiga arbete när huvudkontoret i Rom lägger om sitt arbete för att möta Italiens strama åtgärder för minskad smittspridning. Sveriges nytillträdda lantbruksråd och biträdande ständiga ombud vid FAO rapporterar om sin första tid på plats.

I mitten av februari tillträdde jag min tjänst som lantbruksråd och biträdande ständigt ombud vid FAO. I min tänkta plan ingick att under de första veckorna lära känna organisationen och de människor som arbetar där, men också kollegorna vid de andra representationerna. Riktigt så blev det inte. I slutet av min första vecka i Rom började rapporterna om många insjuknade italienare i norra Italien strömma in. Den följande veckan ställde WFP in sitt styrelsemöte med kort varsel. Samtidigt genomfördes ett stort möte om biologisk mångfald post-2020 på FAO som flyttats från Kina p.g.a. Corona-situationen där. Rapporterna från Norditalien fortsatte sedan att komma med alltmer alarmerande innehåll. På FAO började man ta temperaturen på delegaterna som skulle in till mötet och så småningom också de anställda vid FAO.

Utvecklingen i Italien har ju alla kunnat följa via media. Den italienska regeringen har infört strama åtgärder för att stoppa smittspridning, framförallt inriktat på de hårdast drabbade regionerna i norra Italien. Så småningom har dessa åtgärder också kommit att omfatta resten av Italien.

Verksamheten vid FAO fortsätter givetvis och det är kanske tur att de planerade mötena för organisationens styrande organ ligger längre fram i vår. Om och hur dessa kommer att kunna genomföras återstår att se. Hittills har FAO valt att skjuta upp eller ställa in de planerade konferenser och tekniska möten som skulle genomföras i mars. Det kommer sannolikt att gälla möten i april också. Parallellt med detta genomför systerorganisationerna WFP och IFAD arbetet med informella konsultationer bland medlemsländerna i digitalt format. Det verkar fungera någorlunda även om det givetvis finns initiala tekniska problem att övervinna.

Under dessa veckor har jag kunnat följa hur FAO lyckats ställa om sin verksamhet från huvudkontoret vid Circo Massimo till hemarbete, s.k teleworking. Det betyder att i stort sett all personal nu sköter sina uppgifter hemifrån. Det verkar som att ledningen redan på ett tidigt stadium, förutseende nog, testade förutsättningar för att flytta verksamhet genom att testköra några enheter.

Hur fungerar det då? Som utanförstående kan man konstatera att det inte har kommit så mycket information från FAO om verksamheten de senaste veckorna. Budskap från generaldirektör Qu Dongyu har lagts ut för att uppmärksamma internationella skogsdagen den 20 mars och världsvattendagen den 23 mars. Detta kan nog delvis förklaras med att själva övergången från arbete vid huvudkontoret till hemarbete har tagit mycket energi. Vittnesmål från medarbetare tyder på att man är positiva till hur ledningen har genomfört processen. Det är också tydligt hur man genomgående i sin krishantering har kommunicerat stödjande, transparent och med en omsorg om medarbetarnas hälsa, inte minst psykosociala aspekter.

Hemsidan har uppdaterats först denna vecka med information om hur den pågående pandemin påverkar livsmedelsförsörjningen, frågor och svar om bl.a. koppling till djursmitta och risker för utsatta grupper avseende hälsa, nutrition och ekonomi. FAO menar att vi ännu inte har sett så stora effekter på tillgängligheten av livsmedel, men utbudssidan är känslig, främst med avseende på logistik och distribution. Livsmedelssystemen kommer att utsättas för press under kommande månader. Animalieproduktionen kommer sannolikt att påverkas mer än vegetabiliesidan. Det finns rapporter, t.ex. från Kina, som pekar på minskad fodertillgång och slaktkapacitet.

Transportrestriktioner och karantänsbestämmelser riskerar att minska jordbrukets tillgång på insatsvaror, liksom att det kan få betydelse för tillgänglighet på arbetskraft. Detta kan i sin tur riskera en ökad andel svinn. På efterfrågesidan ser man främst en risk för importberoende länder där en ogynnsam växelkurs skulle kunna få betydelse. Som svar på dessa effekter kan det behövas åtgärder för att stödja utsatta grupper både på konsumtions- och produktionssidan. FAO pekar också på risken att åtgärder som hindrar handel och varuflöden kan få allvarliga effekter. Detta motsvarar ju också den diskussion som nu förs i Sverige, t.ex. för skogs- och trädgårdssektorn, och det framgår att olika länder nu vidtar riktade stödåtgärder och skattelättnader.

Förutom konsekvenser av den pågående Covid19-krisen, som givetvis också påverkar livsmedelsförsörjning och där FN-systemet gemensamt samlar sig för att svara upp i länder som redan har en stor andel människor med akut livsmedelsbrist, finns det andra utmaningar och pågående humanitära kriser. Man får inte glömma att FAO under denna vår också hanterat och hanterar den pågående gräshoppsinvasionen i östra Afrika där Sverige, genom Sida, har gett stöd. Information om detta kan man hitta på FAO:s hemsida.

Pernilla Ivarsson, Lantbruksråd