Utöver arbetet med Agenda 2015-2030 är perioden 2016-2025 dessutom FN:s årtionde för åtgärder för nutrition vilket innebär åtaganden från FN:s medlemsländer att förbättra näringsinnehållet i livsmedlen. Produktion och konsumtion av mat är starkt sammanlänkade med människors hälsa, med försörjning och social rättvisa liksom med klimatförändringar och ekosystemens livskraft. Vidare är flera av de globala målen för hållbar utveckling som inte verkar kunna nås till 2030 kopplade till livsmedelssystemet på ett eller annat sätt. Det är sålunda nödvändigt att transformera livsmedelssystemen så att maten vi äter framställs och konsumeras på ett hållbart sätt ur alla tre hållbarhetsdimensionerna. Samtidigt är detta inte en lätt uppgift – vad är egentligen ett livsmedelssystem och hur ska man åstadkomma en sådan systematisk förändring? Svenska FAO-kommittén har i 2020 års publikation inte ambitionen att belysa alla delar av livsmedelsystement utan har valt att lyfta fram några centrala element som på olika sätt kan bidra till en transformation och ett hållbart livsmedelssystem. Staten och den offentliga infrastrukturen spelar en betydelsefull roll som möjliggörare bland annat genom sina olika styrningsformer och regelverk men också som god förebild, till exempel genom de krav som ställs vid upphandling. Ökad kunskap genom forskning och informationsutbyte, stärkta samarbeten – över sektorsgränser och mellan aktörer, nationellt och globalt – och innovationer av olika slag är andra viktiga verktyg.
Sveriges livsmedelsproduktion är en av de mest hållbara i världen men förbättringar finns att göra även här, något som bland annat den svenska livsmedelsstrategin tar fasta på. Livsmedelsproducenterna har en grundläggande roll att leverera mat som lever upp till de höga krav som samhället ställer men konsumenternas roll som pådrivare och ytterst de som ska konsumera den mat som produceras kan inte underskattas. Inte heller det ansvar som vilar på livsmedelsföretagen att både erbjuda det konsumenten vill ha men också att se till att leverera ett utbud som är hållbart för både människa och planet. För att företagen ska lyckas med detta krävs hållbara affärsmodeller. Särskilt intressant är det att vidareutveckla cirkulära modeller som tar tillvara redan tillgängliga resurser på ett effektivt sätt.
Även om förutsättningarna skiljer sig åt i världen är många av utmaningarna desamma. Svenska FAO-kommittén hoppas därför att de exempel som ges kan vara inspirerande även utanför Sveriges gränser och att de kan bidra till en ömsesidig dialog för förbättring. Om förändringen sker med alla tre dimensioner av hållbarhet i åtanke kommer den förändringen göra gott för klimatet, miljön, livsmedelsförsörjningen, hälsan och ekonomin på både global och lokal nivå.