Nedräkningen inför FN:s toppmöte om livsmedelssystem 23 september – idag är mål 2 om att utrota hungern i fokus

Som en del av den avslutande nedräkningen och förberedelserna för FN:s toppmöte om livsmedelssystem uppmärksammas mellan den 6 och 22 september vart och ett av de sjutton globala målen för hållbar utveckling. Avsikten är att belysa förhållandet mellan bättre livsmedelssystem och att göra framsteg inom varje mål. Idag, den 21 september, är det mål 2 – Att utrota hungern – som är i fokus.

FN:s generalsekreterare António Guterres tog under hösten 2019 initiativ till ett toppmöte om livsmedelssystem, Food Systems Summit 2021 (FSS), i syfte att förändra våra livsmedelsystem till att bli hållbara i alla tre dimensioner av hållbarhet. Toppmötet är en del av FN:s Årtionde för åtgärder för att uppfylla de globala målen fram till 2030. Syftet med toppmötet är att visa hur livsmedelssystemen spelar en central roll för att nå alla målen till 2030 och genom konkreta åtgärder hantera livsmedelssystemens utmaningar så som hunger, miljö- och klimatförändringar, hälsa, fattigdom och ojämlikhet.

Förekomsten av undernäring har ökat globalt, delvis på grund av Covid 19-pandemin. FN beräknar i sin senaste rapport Tillståndet i världen för tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition 2021 att antalet hungrande människor i världen under 2020 uppgick till mellan 720 och 811 miljoner, en kraftig ökning sedan föregående år. En oroväckande faktor var att 2020 steg hungern i både absoluta och proportionella termer och överträffade befolkningstillväxten.  I rapporten konstateras att siffrorna visar att det kommer att krävas enorma ansträngningar för att världens ska leva upp till sina åtaganden att utrota hungern till 2030och att toppmötet liksom FN:s klimatmöte COP 26 utgör viktiga tillfällen för att vända trenden.

Enligt rapporten befinner sig världen vid en kritisk tidpunkt, som skiljer sig mycket från 2015 när man inom ramen för Agenda 2030 åtog sig att utrota hunger, otrygg livsmedelsförsörjning och alla former av felnäring. Även om utmaningarna då var betydande var man optimistisk. De främsta drivkrafterna bakom de senaste trenderna när det gäller hunger är konflikter, klimatvariationer och extrema väderhändelser samt ekonomiska nedgångar, som dessutom ökar dessutom i frekvens, intensitet och förvärras av de underliggande orsakerna till fattigdom och ojämlikhet. Om nuvarande trender fortsätter bedöms målet missas med en marginal på närmare 660 miljoner människor. Dessutom har antalet människor som drabbats av akut otrygg livsmedelsförsörjning och i behov av livsmedelsbistånd kraftigt ökat de senaste fem åren och uppgick 2020 till 155 miljoner, enligt en FN-rapport om livsmedelskriser.

Att återuppbygga livsmedelssystemen efter Covid 19-pandemin är avgörande för att göra dem mer hållbara, produktiva och motståndskraftiga och för att lösa de långsiktiga utmaningarna när det gäller hungern i världen.

Statsminister Stefan  Löfven kommer att hålla det svenska anförandet under toppmötet.

Läs mer om toppmötet och regeringens färdväg för hållbara livsmedelssystem inför toppmötet på regeringen.se, där det även finns en länk till toppmötets sida, här.

Läs mer om den globala situationen när det gäller hunger i årets FN-rapport Tillståndet i världen för tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition 2021, som sammanställts av FAO, WFP, IFAD, UNICEF och WHO på FAO:s webb här.

Du kan också ta del av nedräkningen på Food Systems Summit Twitter.