Den globala livsmedelsproduktionen- och konsumtionen tär inte bara på klimatet och miljön utan bidrar också till felnäring och ohälsa. Det är sålunda nödvändigt att transformera livsmedelssystemen så att maten vi äter framställs och konsumeras på ett hållbart sätt ur alla tre hållbarhetsdimensionerna. Samtidigt är detta inte en lätt uppgift – vad är egentligen ett livsmedelssystem och hur ska man åstadkomma en sådan systematisk förändring? Svenska FAO-kommittén har i 2020 års publikation inte ambitionen att belysa alla delar av livsmedelsystement utan har valt att lyfta fram några centrala element som på olika sätt kan bidra till en transformation och ett hållbart livsmedelssystem. Publikationen presenterar resonemang kring detta och ger exempel från Sverige och svenska insatser och samarbeten i andra länder. Även om förutsättningarna skiljer sig åt i världen är många av utmaningarna desamma. Svenska FAO-kommittén hoppas därför att de exempel som ges kan vara inspirerande även utanför Sveriges gränser och att de kan bidra till en ömsesidig dialog för förbättring. Om förändringen sker med alla tre dimensioner av hållbarhet i åtanke kommer den för-ändringen göra gott för klimatet, miljön, livsmedelsförsörjningen, hälsan och ekonomin på både global och lokal nivå.
Publikationen är ett bidrag till FN:s toppmöte om livsmedelssystem som ska äga rum i september 2021. Den är också ett bidrag till de förberedande nationella och regionala dialoger som Sverige kommer att anordna om våra egna system inför toppmötet. Den första äger rum den 25 januari och anordnas av KSLA. Mer information och möjlighet att anmäla sig kommer inom kort.
Läs hela publikationen: Hållbara livsmedelssystem – kunskap, innovation och samarbete