29 september – internationella dagen för att uppmärksamma matsvinn

Målet i Agenda 2030 är att halvera matsvinnet globalt. Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, uppgår ändå förluster av mat i produktionsledet till cirka 13 procent, vilket motsvarar en årlig kostnad på 400 miljoner dollar. Ytterligare 17 procent slängs efter att ha gjorts tillgänglig för konsumenter, dvs i restauranger, livsmedelsbutiker och i våra hem.

Samtidigt fortsätter antalet människor som hungrar och saknar tryggad livsmedelsförsörjning vara på rekordhöga nivåer. Effekterna på klimatet genom livsmedelsförlusterna uppgår till 1,5 gigaton växthusgaser – och då räknas inte utsläppen av förruttnelseprocesser från sopor in. I Sverige slängs omkring 33 kg mat i soporna per person och år.

Det finns många anledningar till att matsvinn uppstår – det kan vara utmaningar eller brister i produktionsledet, t.ex. på grund av väder och klimat, undermålig infrastruktur, dåliga eller inga kylanordningar med flera orsaker.

I konsumtionsledet kan det bero på överkonsumtion, förpackningsproblematik eller kunskapsluckor mm. I Livsmedelsverkets nya rapport framkommer att frukt och grönt står för en stor del av matsvinnet i Sverige, främst morötter, lök och äpple. Bröd är också vanligt. Ofta är maten kvar i oöppnade förpackningar. Ett sätt att minska matsvinnet är sålunda att påminna konsumenter om att först öppna förpackningarna, smaka och lukta, innan maten hamnar i soporna.

Läs mer om resultaten här: Vilken mat slängs i hushållen?

Det finns många sätt att minska matsvinnet. Lär dig mer om hur du kan göra med hjälp av Livsmedelsverkets tips. Tips för minskat matsvinn (livsmedelsverket.se)